Från Rilpedia

Denna artikel eller detta avsnitt bör enligt en eller flera användare flyttas till Fängelse Motivering: POMMF Flytten kräver administrativ hjälp för att genomföras, eller bör diskuteras. Eventuella invändningar görs på diskussionssidan.

Frihetsberövande
Gripande
Omhändertagande
Häktning
Anhållande
Arrestering
Rättspsykiatrisk vård
Fängelse

Fängelse är en typ av straff i form av frihetsberövande. Straffet regleras i Sverige i Brottsbalken. Fängelsestraff anses svårare än böter. Det kan vara tidsbegränsat till som minst 14 dagar och som mest till livstid. I vissa fall kan bötesstraff omvandlas till fängelse. En dom på högst sex månaders fängelse kan i allmänhet verkställas genom intensivövervakning (elektronisk fotboja) istället för att den dömde tas in på anstalt.

Innehåll 1 Fängelsestraffets syfte 2 Anstalter 3 Livet i fängelse 4 Historik 5 Se även 6 Referenser

Fängelsestraffets syfte

Detta avsnitt är en sammanfattning av Straffteori

Det finns flera anledningar till att straffa brottslingar till fängelse, bland annat inkapacitering och rehabilitering. Fängelsestraff anses också ha ett preventivt och avskräckande syfte.

Vissa samhällsdebattörer har argumenterat för fängelsernas avskaffande, av både praktiska och moraliska skäl.^[1]

Anstalter

Huvudartikel: Anstalt

Anstalt, tidigare kriminalvårdsanstalt, är det svenska namnet för en fängelseanläggning. Anstalten består av låsbara celler, arbetslokaler, fritidsutrymmen och rastgårdar.

Svenska anstalter säkerhetsklassas från A till F, där A är den högsta säkerhetsklassen som finns på Kumla och Hall. Öppna avdelningar respektive öppna anstalter har klass F. Slutna anstalter har klass A-E.

Livet i fängelse

De intagnas villkor varierar mellan olika länder. Svenska anstalter har egna celler till varje intagen, och ger möjlighet till arbete, utbildning, behandlingsprogram och annan verksamhet.^[2] Enskilda celler avses bland annat minska risken för fängelsevåldtäkter. Man har också möjlighet att ta emot besök och åka på permission. Den intagne har i allmänhet arbetsplikt, vilket i någon mån motsvarar det som tidigare kallades straffarbete (tukthus).

Många intagna är beroende av narkotika. Flera anstalter har avdelningar specialiserade för att behandla narkotikamissbrukare, andra anstalter är inrättade enbart för narkotikaberoende fångar.^[3]

Historik

I äldre tid, då de egentliga straffen var dödsstraff eller kroppsstraff, var fängelserna huvudsakligen förvaringsplatser under rannsakningstiden och i avbidan på straffets verkställande, inte straffmedel i sig själva. De var på landsbygden enkla stockhus ("skemmor"), stundom med en grop under golvet för grövre förbrytare; i städerna och vid slotten användes torn och källare, där fångarna lämnades i den mest eländiga belägenhet.

Närmast med hänsyn till de stora skaror lösdrivare och tiggare, som i följd av de ständiga krigen alltmer växte, började först i England, i mitten av 1500-talet, och sedermera på andra platser särskilda tukthus inrättas. I Sverige förordnades härom genom 1624 års konstitution mot tiggare och tidstjuvar. Vid denna tid upprättades i Stockholm landets första tukthus, vilket på samma gång var uppfostringsanstalt för vanvårdade barn. Det följdes efter omkring 100 år av ett rasp- och spinnhus (vid Stockholm på Långholmen) och sedermera av andra sådana i Göteborg och Norrköping. Dessa anstalter blev småningom använda huvudsakligen för kvinnliga förbrytare, under det att grövre manliga brottslingar, som lyckats undgå dödsstraffet, i stället sändes till fästningarna för att sysselsättas med fortifikationsarbeten. Sålunda uppkom fästningsfängelser, såsom Marstrands eller Karlstens, Nya Älvsborgs m. fl. Då lagstiftningen började använda även kortare frihetsstraff, avtjänades dessa vid slotten i länsstäderna; och på detta sätt uppstod länsfängelser och kronohäkten. Därtill förekom stads- och häradshäkten för rannsakningsfångar samt gäldstugor för bysatta personer. Fångbehandlingen var allestädes föga berömvärd.

I slutet av 1700-talet fästes uppmärksamheten härpå, och nya åsikter i penitentiära frågor arbetade sig fram, småningom medförande en fullständig omorganisation av fängelseväsendet (jfr fångvård). Under 1800-talet uppfördes i enlighet härmed i alla civiliserade länder nya fängelsebyggnader, i hvilka fångarna bereddes en vida drägligare tillvaro. Principen att i möjligaste mån undvika fångarnas samvaro med varandra framkallade cellsystemet, enligt vilket fångarna hållas i enrum såväl natt som dag, samt i anslutning härtill, för längre tids fångar efter genomgången celltid, ett blandat system, enligt vilket fången hålles i enrum om natten, men om dagen får arbeta med andra fångar.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

Se även

• Häkte
• Fångläger

Referenser

1. ↑ Against Prisons, Catherine Baker. Hämtad 2007-10-15.
2. ↑ Kriminalvården, 30 okt 2007
3. ↑ Kriminalvården, 30 okt 2007