Triangulering
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om begreppet triangulering inom matematik. För det politiska begreppet, se Triangulering (politik).
Triangulering är en av Gemma Frisius på 1500-talet utvecklad metod för bestämning av en punkt P:s position utifrån två referenspunkter, Q och R och det noggrant uppmätta avståndet (baslinjen) mellan referenspunkterna.
Från punkten P bestämmer man med hjälp av en teodolit asimuterna till punkterna Q och R.
De två kända referenspunkterna plus den uppmätta tredje bildar hörnen i en triangel. Med hjälp av trigonometri kan man sedan räkna ut de två övriga sidlängderna och alla tre hörnvinklarna. Därefter kan man bygga nya trianglar på sidorna PQ och PR. Man räknar ut längden på de nya triangelsidorna, varpå man kan bygga vidare med den ena triangeln efter den andra i långa kedjor, som sick-sackar sig fram genom terrängen.
I praktiken ligger så gott som alltid de tre punkterna på olika höjd, och vid noggrant arbete måste detta kompenseras med särskilda räkneoperationer.
Detta räknesätt används vid avståndsmätning till närbelägna stjärnor.
Centrala satser inom triangulering är cosinussatsen och sinussatsen.
Triangulering används i dynamisk triangulering som är en teori om kvantgravitation.
