Travsport

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Travlopp)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Travhäst med sulky och kusk.

Travsport används ofta som benämning på körning med sulky (vagn med två hjul) där man kör lopp på för det mesta ovala banor med ekipage som består av hästar och kuskar, som sitter i sulkyer. Hästarna ska använda sig av gångarten rent trav. Några galoppsteg kan vara tillåtna i vissa länder utom i samband med upploppet.

Innehåll

Historik i Sverige

De första organiserade travtävlingarna etablerades under 1800-talet i bland annat Frankrike och USA och sedan i Sverige. Tre olika varmblodiga hästraser förekom: den ryska orlovtravaren, den franska travaren och den amerikanska travaren. I Norden förekom mest tävlingar med kallblodsraserna nordsvenskar och finska kallblod. Trav är numera en stor sport i Skandinavien liksom även i bland andra USA, Kanada, Frankrike, Italien, Tyskland, Australien och Nya Zeeland.

Jägersro invigdes 1907 som den första travbanan i Sverige. Sedan har utvecklingen gått fort framåt till i dag då Sverige är en av de ledande länderna inom travsporten. Svenskt trav bedrivs på 33 – enl STC(Svenska Travsportens Centralförbund) – banor spridda från Malmö i söder till Boden i norr. En stor del av travsporten i Sverige finansieras genom olika sorters ATG-spel (ATG = Aktiebolaget Trav & Galopp).


Totalisatorspel

I Sverige har bolaget ATG ensamrätt att anordna totalisatorspel. Före interneteran var denna ensamrätt ohotad. Numera finns det dock ett flertal bolag, till exempel Unibet, som marknadsför sina tjänster mot svenska spelare. Det finns skilda åsikter om detta är tillåtet. Däremot står det klart att svenska staten åtminstone hittills inte funnit något sätt att i praktiken upprätthålla ATG:s spelmonopol.

Trav i världen

I till exempel USA körs varje år ett lopp för treåriga hästar som heter Hambletonian Stakes. Det räknas som världens största treåringslopp.

I januari varje år körs Prix d'Amerique i Paris, ett lopp för äldre hästar. Loppet körs på travbanan Vincennes över 2 700 m och räknas som världens största långdistanslopp. Några svenska hästar har vunnit loppet genom åren, bland annat Queen L med Stig H Johansson, Ina Scot med Helen A Johansson och Gigant Neo med Dominiek Locqueneux (tränad av Stefan Melander).

Det otvivelaktigt största travloppet i Sverige ur internationell synpunkt är ElitloppetSolvalla, som körs den sista söndagen i maj varje år. Det största nationella loppet för 4-åriga hästar är Svenskt Travderby, som körs på Jägersro den första söndagen i september varje år. För 3-åringar är det största loppet Svenskt Travkriterium på Solvalla den första söndagen i oktober och för 2-åringar är det Svensk Uppfödningslöpning på Jägersro i slutet av november.

Raser

se även artikeln Travhäst för mer fakta om varmblodstravare och kallblodstravare.

Åldrar

Varmblodiga travare får börja tävla när de är två år. Ston tävlar till och med det år de fyller tio och hingstar och valacker till och med det år de fyller tolv. Kallblodstravare tävlar t.o.m. det år de fyller 15.

Tävlingar

Varje dag (dock ej julafton och vissa helgdagar) körs det lopp runt om i Sverige.

Priser

För sina prestationer erhåller de tävlande hästarna prispengar i varierande omfattning vilket belastar hästen som startprissumma. I vissa lopp förekommer också särskilda hederspriser i form av pokaler eller dylikt. Ju högre startprissumma en häst har desto bättre häst är det (förmodligen) och i desto högre division startar den. Ostartade hästar eller hästar som inte har tjänat några pengar startar i så kallade Noll-lopp.

Kvallopp

För att vara startberättigad i totalisatorlopp skall häst odiskvalificerat ha genomfört minst ett så kallat Kval-lopp inom en viss tid innan. Hästen ska då också göra en viss tidsprestation för att bli godkänd.

Propositioner

Dessa skrivs ut för varje lopp och anger förutsättningarna för loppen som distans, startmetod, startprissummor, kuskar, hästars ålder och kön.

Travet har ingen motsvarighet till galoppens handicapsystem (där vikter används). I stället jämnas förutsättningarna ut på ett antal andra sätt, till exempel genom att hästar som sprungit in mycket pengar startar med tillägg. Det är även vanligt att lopp bara är öppna för hästar som ha sprungit in pengar i ett visst intervall.

Många lopp är också bara öppna för hästar som är 2–4 år gamla.

De flesta lopp är det möjligt att anmäla hästen till. Ett fåtal lopp är s.k. inbjudningslopp, till exempel Solvallas Elitlopp och Hugo Åbergs Memorial på Jägersro.

Distanser

  • 1640 m - 2140 m - 2640 m - 3140 m (så kallade grunddistanser)
  • 1609 m (engelsk mil) förekommer ibland, till exempel i stora lopp som Elitloppet och Sprintermästaren. Tingsryds travbana som är den enda bana som mäter 1609 m i Sverige kör också över denna distans.
  • De flesta travbanor mäter 1000 m i omkrets med olika längd på raksträckorna från bana till bana. Ett fåtal banor mäter 800 m i omkrets och där kör man över andra distanser som till exempel 1680 m, 1700 m, 2100 m, 2480 m ...
  • Det verkliga styrkeprovet utgörs med ett fåtal lopp över 4000 m och brukar kallas "Fyra kilometer".
  • "Supersprinterdistansen" 1140 m är ytterligare en variant som förekommer då och då.

Startmetoder, tillägg och handicap

Det förekommer i huvudsak två startmetoder, autostart (bilstart) och voltstart.

  • Autostart utförs med en speciell startbil som har ut- och infällbara vingar vilka täcker 8 startspår bredvid varandra. De deltagande ekipagen samlas bakom startbilen innan starten går och startbilen accelererar sedan i jämn fart fram till startplatsen, där bilen släpper startfältet och kör ifrån hästarna. 8 hästar får således rum i främre ledet bakom startbilen. Propositioner för lopp skrivs emellertid ut för fler hästar, upp till 12 st. Vid 12 startande startar nr 9–12 i ett andra led bakom det första, varvid kuskarna har att välja på två spår vardera efter principen 9 bakom 1:an eller 2:an och så vidare. Vid otjänliga banförhållanden används inte startbil utan istället linjestart som i princip går till på samma sätt som med autostart. Inget ekipage får då passera hästen med startspår nr 1 innan startlinjen har passerats.
  • Voltstart utförs på så sätt att hästar voltar i högervarv och styrs av en 'huvudstarters' kommandon: Klart-ett-två-kör. Hästarna ska volta på ett sådant sätt att, när kommandot 'kör' kommer, alla hästarna befinner sig på sina startspår i startriktningen och vid startlinjen. En volt innehåller högst 5 hästar och ett lopp innehåller högst 12 hästar över samma startdistans där hästarna 6–12 voltar bakom den första volten (1–5). I den andra volten voltar nr 6 och nr 7 sist för att kunna vända upp tidigare mot startlinjen – s.k. springspår. Dessa hästar kan på det viset få en viss fördel genom en flygande start. Hästarna 8–12 startar i andra ledet med 8:an bakom nr 1, 9:an bakom nr 2 och så vidare.
  • Tillägg förekommer i voltstart då fler än 12 hästar tillåts starta i samma lopp, dock högst 15. Vanligast är tillägg i 20-metersintervaller, och hästar med tillägg har vanligtvis tjänat mer pengar än de hästar som står på grunddistansen.
  • Handicaplopp förekommer då och då där hästar placeras efter andra kriterier än deras intjänade pengar.

Hästkapplöpning – monté (travridning)

Tävling i monté går till på samma sätt som travlopp enligt ovan fast hästen har ryttare på ryggen i stället för att dra sulky med kusk. Montétävlingar är en del av travsportens utveckling. Monténs ursprung finns i Frankrike där den funnits i 200 år. Hästkapplöpningar i travridning började i Sverige i större utsträckning 2004 då totalisatortillstånd beviljades.

Hästkapplöpning – passgångare

En variant av trav som innebär att samma sidas fötter lyfts samtidigt kallas passgång. För hästar med passgång som naturlig gångart förekommer tävlingar för dem i vissa länders travsport. I USA är tävlingar för passgångare lika vanliga som för "regelrätta" travare, men de förekommer inte i Sverige mest beroende på att vår djurskyddslagstiftning är strängare än i USA, där man länkar ihop hästens ben med remmar så att normalt trav är omöjligt.

Internationella tävlingar

Till dessa lopp bjuds hästar från hela världen in för att deltaga.

Nationella tävlingar

För att deltaga i dessa lopp måste hästägaren betala insatser och hästen måste vara svenskfödd.

Några svenska kuskar

Kända svenska hästar

Kända utländska hästar

Svenska travbanor

Externa länkar

Personliga verktyg
På andra språk