Orlovtravare
Från Rilpedia
| Orlovtravare | |
 En målning på Orlovtravare som drar en vagn i Ryssland |
|
| Ursprung | Ryssland |
|---|---|
| Utbredning | Hela världen |
| Miljö | Svalt till kallt klimat. |
| Egenskaper | |
| Typ | Varmblodshäst |
| Mankhöjd | ca 160-170 cm |
| Färg | Skimmel, svart och bork |
| Användning | Körning, travsport, ridning |
Orlovtravaren, är en hästras som härstamar från Ryssland. Idag finns rasen i tre typer, en tyngre körhäst och den lättare travhästen och den medelstora ridhästen. Den tunga typen är vanligast i Ryssland medan den lätta typen fortfarande används inom trav i Ryssland även om de fått ge plats för den snabbare ryska travaren. De tyngre hästarna drar traditionella vagnar i Ryssland, så kallade trojka där tre hästar går på bredd. Den mittersta hästen travar, medan de två hästarna på sidorna galopperar för att hålla takten. Orlovtravaren har i regel en proportionerlig exteriör med långa och slanka, men väldigt starka ben.
Innehåll |
Historia
Innan den ryska revolutionen var hästavel endast tillåtet av adelsmän och godsägare i Ryssland. En av dessa var greven Aleksej Grigorievitj Orlov (1737-1808). Under 1780talet köpte han in en vit arabisk hingst vid namn Smetanka från en turkisk sultan. I sitt stuteri utanför Moskva hade han några av världens finaste hästar som han hade köpt från Danmark, Nederländerna, Tyskland och Mellanöstern. Han började genast avla på dessa hästar med Smetanka men 1788 flyttade han verksamheten till ett annat stuteri i Voronesj där han arbetade tillsammans med en mycket skicklig stuterichef, V.I. Sjisjkin. Tillsammans kom de fram till att de bästa avkommorna var med de danska och nederländska stona, då speciellt en hingst som kom att bli stamfader för hela Orlovtravaren. Bars I var en gråskimmel som föddes 1784. Han var sonson till Smetanka och hade både nederländskt och danskt påbrå.
Bars I fick betäcka ston av de raser som ingick i honom själv, arabiska fullblod, nederländska och danska hästar. För att fixera en typ linjeavlade man på Bars I och hans söner. Alla renrasiga Orlovtravare ska därför ha en stamtavla som kan spåras tillbaka till Bars I.
1834 började man med prestationsprov och systematisk träning inom travsporten för Orlovtravaren som ledde till att hästarna blev snabbare. Orlovtravaren användes inom travsporten i flera år. Dock blev den utklassad efter utvecklingen av den amerikanska travaren. Orlovrtravaren var mycket långsammare och kunde inte nå upp till den amerikanska travarens klass. Därför ingick Orlovtravaren istället i utvecklingen av den ryska travaren genom att man korsade Orlovtravare med amerikanska travare.
Idag används Orlovtravaren fortfarande som körhäst men i Ryssland används de till största del för att förädla andra hästar. Uppfödarna jobbar även på att utveckla tävlingshästar av Orlovtravaren, genom att behålla höjden, de eleganta linjerna och den lätta men starka benbyggnaden samtidigt som de avlar bort svagheterna och höjer prestationsförmågan. Orlovtravaren har bland annat utgjort grunden för den ryska ridhästen.
Idag finns det även tre olika typer av Orlovtravaren även om utseendet kan variera mycket mer än så beroende på vilket stuteri Orlovtravaren har fötts upp på. Orlovtravare är relativt ovanliga utanför Ryssland även om de i viss mån exporteras globalt.
Egenskaper
Orlovtravaren finns i en lätt typ som räknas som standard och i huvudsak föds upp i Chrenov. Den lite mellanstora typen som ser mer västerländsk ut i exteriören föds upp runt Uralbergen och är mer en ridhäst, medan de mycket tyngre så kallade Dubrov- eller Tula-typerna är kraftigare ridhästar eller vagnshästar.
Orlovtravaren har långa, smala ben som ändå är välformade och bakbenen är starka för att ge ett kraftfullt påskjut när hästarna travar. Enligt västerländsk standard är hästarna långt ifrån perfekta och kan se rätt alldagliga ut men de har goda proportioner. Huvudet kan ibland vara grovt men hos de flesta är det arabiska inflytandet tydligt med fina linjer. Halsen är lång och högt ansatt och med en fin böjning.
