Torsten Billman
Från Rilpedia
Torsten Billman, född Torsten Edvard Billman den 6 maj 1909 i Släps församling, Kungsbacka , död 6 april 1989 i Kungsbacka, Halland, svensk konstnär - grafiker, tecknare och monumentalmålare. Billman skildrar ofta människans utsatthet något som gör henne tydligare till karaktären men där hon också blir mänskligare och får en ny värdighet.
Biografi
Billman började sin yrkesbana som sjöman. Mellan åren 1926-1929 och även 1932 arbetade Billman inom handelsflottan som kollämpare och eldare på olika ångfartyg. 1929-1930 gör han sin värnplikt som eldare i flottan. Sjömansåren formade honom till den uttrycksfulle realisten och gav honom en rik skatt till hans bildminnen. Hans första bilder får han publicerade i eldarnas fackförbundsorgan Eldaren 1930. Billman hade aldrig för avsikt att bli konstnär men "konsten knackade på porten".
1931-1932 studerade han vid Slöjdföreningen i Göteborg under Albert och Hjalmar Eldh. 1933 kommer han in på Valands Konstskola där han studerade för Sigfrid Ullman under tre terminer (1933-1934). Billman var den samhällsengagerade men samtidigt saklige konstnären som alltid solidariserade sig med de utsatta i samhället.
Under krigsåren utvecklade han sitt grisailleträsnitt. En teknik där man först trycker 2-3 gråstockar, skurna i längdträ, med uttunad svärta och till sist trycks den svarta nyckelstocken, skuren i ändträ, med det sammanhållande motivet.
Fresken Till Sjömännen Havets arbetare före detta Nya Sjömanshemmet vid Masthuggstorget i Göteborg gjordes 1943-44. Fresken blev Billmans konstnärliga genombrott i vidare bemärkelse trots att han var oprövad som monumentalmålare. I freskens två väggar skildras sjömännens hårda arbete med en kärv saklighet som dock inte saknar poetiska övertoner. Samhällsutveckling från 1947 i Gävle Folkets hus är ett historiskt panorama från industrialismens genombrott till andra världskriget. Billman berättar om arbetarrörelsens pionjärer. Tre gestalter som Billman särskilt vill betona är: August Strindberg, August Palm och Torgny Segerstedt.
Med grisailleträsnitten till Dostojevskijs Brott och straff blev han känd långt utanför konstvärlden. Förläggaren Gerard Bonnier skrev den 1 oktober 1946 om illustrationerna till Brott och straff: "Jag finner dem utan tvekan vara några av de bästa bokillustrationer, som gjorts i Sverige på 1900-talet." Första upplagan av Brott och straff kom ut på Albert Bonniers förlag 1948. En förbättrad upplaga med några nya grisailleträsnitts-illustrationer kom ut på samma förlag 1980.
1949 målades den stora fresken Kring Taberg för Norrahammars Folkets hus. Målningarna beskriver arbetet i bygdens gjuterier.
Torsten Billman har också gjort fresker till sin hembygd Kungsbacka kommun: Folk i Halland (1950) till Särögården. En dag i den kloke valldaprästens liv (1958) för Toråsskolan i Vallda. Hans sista freskmålning är Släps gamla kyrka till Släps kyrka från 1977. Budskärsfresken till Kommunalarbetarnas semesterhem i Budskär var klar till göteborgs-avdelningens 50 års-jubileum 1953. Fresken förstördes vid en brand i början av december 1958.
Illustrationerna till Honoré de Balzacs roman Kusin Pons utfördes också i grisailleteknik (och tuschteckning). Billmans träsnitt till Georg Büchners drama Woyzeck är ett annat exempel på hans förmåga att hitta den rätta illustrationstekniken till en text. Dessa båda illustreringar kom ut på Bokvännerna 1961 respektive 1970.
1965 erhåller han av regeringen statens konstnärsbelöning (inkomstgaranti för konstnärer). 1971 gör Billman omslaget (ett träsnitt) till Folket i Bild/Kulturfronts första nummer 1972:1. 1971 mottager prins Eugen-medaljen "för framstående konstnärlig gärning". 1974-1975 var Billman huvudlärare i grafik vid Valands konstskola. Billmans arbetarebakgrund och obundna politiska hållning gav honom som lärare en särställning under 1970-talet då tidens yngre akademiskt inriktade konstnärsgeneration med dåliga arbetslivserfarenheter vill radikalisera konstlivet. 1978 ges hans opublicerade teckningar och laveringar till B. Travens Dödsskeppet ut på Atlantis bokförlag. Under åren 1979-1988 kunde man se hans expressiva Tidsbilder på Göteborgs-Postens kultursida. Bilderna var engagerade inlägg mot olika former av djurplågeri. Ett år efter konstnärens död 1990 publiceras hans tuschteckningar till Kafkas roman Slottet på Carlssons Bokförlag.
Externa länkar
Denna biografiska artikel behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.
