Från Rilpedia

Mjölkpulver är pulver av torkade mjölkprodukter, även kallat torrmjölk och i äldre tider mjölkmjöl ^[1].

Innehåll 1 Historia 2 Kronberg-processen 3 Kvaliteter 4 Missuppfattning 5 Kuriosa 6 Referenser och noter 7 Källor 8 Se även 9 Externa länkar

Historia

Det påstås ibland att Ninni Kronberg "uppfann" mjölkpulvret 1933. Det är en förskönad beskrivning. Mjölkpulver fanns redan tidigare. I Sverige fanns exv en metod uppfunnen före 1910 av svensken Martin Ekenberg, men den metoden fick aldrig någon större kommersiell tillämpning. ^[1] Ninni Kronbergs uppfinning var en förbättrad metod att tillverka mjölkpulver. Hon fick svenskt patent på metoden 1937, canadensiskt patent redan 1936—11—17 (nr CA361791) ^[2] och USA-patent 1938 (nr 2 127 524).

Kronberg-processen

Enligt anspråken i den kanadensiska patentansökningen ^[3] uppdelas processen i följande steg:

1. En sats skummjölk upphettas till 100 °C
2. Satsen kyls till 55 °C och behandlas med en kultur av mjölksyrabakterier
3. Satsen kyls till 18 °C varunder mjölkens innehåll av laktos (mjölksocker) omvandlas till mjölksyra
4. Processen avbryts just innan protein börjar fällas ut
5. Samtidigt har en annan (större) portion mjölk (antingen skummjölk eller helmjölk) värmts till 25 °C vari mjölksocker eller råsocker emulgerats. Om skummjölk använts tillsätts även vegetabiliskt fett
6. De två satserna sprutas in i en indunstningskammare, antingen var för sig eller tillsammans och torkas av cirkulerande luft vid 80 °C.

I kammaren är anordnat ett svagt elektrostatiskt fält, som laddar fallande torkade mjölkpartiklar med lika polaritet. När de med lika polaritet laddade mjölkpartiklarna närmar sig varandra, repelleras de av de elektriska krafterna, och pulvret klumpar inte ihop sig.

Utöver ovanstående huvudprocess omfattar patentanspråket diverse varianter av enskilda steg.

Kvaliteter

Metoder för att tillverka mjölkpulver är:

• Spraytorkning (Det är den metod som används i den ovan beskrivna Kronberg-processen)
• Valstorkning
• Frystorkning

Vanliga nötmjölkpulverprodukter är helmjölkspulver, skummjölkspulver, vasslepulver och kärnmjölkspulver. Mindre vanligt är pulver av getmjölk.

Färsk mjölk innehåller 87…90 % vatten och mjölkpulver ca 3 %. Utbytet vid tillverkningen är att 6 à 7 l färsk mjölk ger 1 kg mjölkpulver inklusive vissa tillsatsämnen.

Vid användning löses pulvret upp i den mängd vatten som motsvarar det som tagits bort vid framställningen av pulvret. Typiska proportioner är 125 g pulver till 1 l vatten. Innan den rekonditionerade mjölken används, bör den helst dra i en halvtimme, särskilt om den är avsedd som dryck.

Den första svenska fabriken för tillverlning av mjölkpulver var Svenska Mejeriprodukter AB, akronym SMP, som så småningom blev varumärket Semper, vilket f ö på latin betyder alltid.

Missuppfattning

Det påstås ibland att torrmjölk skulle vara detsamma som kondenserad mjölk. Det är en missuppfattning. Kondenserad mjölk är en egen produkt av annat slag än torrmjölk. Enligt Livsmedelsverkets förordning, baserad på EU-direktiv ska torrmjölk innehålla högst 5 % vatten, medan kondenserad mjölk får innehålla ända upp till 60 % vatten.

Typisk vattenhalt i marknadsfört mjölkpulver är 3 %; i kondenserad mjölk 50 %.

Kuriosa

• Den legendariske idrottsentusiasten Gösta Olander, som i sin skapelse Vålådalens turiststation tränade bl a den lika legendariske Gunder Hägg, hade på matsedeln en dåtida naturlig energidryck fri från tillsatser, som han kallade dubbelmjölk. Den bestod av torrmjölk eller kondenserad mjölk, som i stället för med vatten, späddes med vanlig färskmjölk, och då blev dubbelt rik på mjölkens alla nyttiga ämnen.^[4]
• Mjölkpulver har utseendemässigt vissa likheter med kokain och har därför använts vid filminspelningar för att simulera kokain.
• Trockenmilch avser i Tyskland den rekonditionerade varan av mjölkpulver och vatten, färdigställd antingen på mejeri eller i hemmet.
• Mjölkpulver var tidigare sett som en restprodukt av mejerierna men under 2000-talet har mjölkpulver utvecklats till att bli en av de lönsammaste mjölkprodukterna.

Referenser och noter

1. ↑ ^{1,0 1,1} Nordisk Familjebok
2. ↑ Canadian Patents Database
3. ↑ Det kanadensiska patentanspråket
4. ↑ Källa: Författaren till denna notis hört det personligen av Gösta Olander själv och även i Vålådalen inmundigat dubbelmjölk.

Källor

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).

1. Tekniska Museet: [1]
2. Engelska Wikipedia
3. Spanska Wikipedia
4. Tyska Wikipedia

Se även

• Kondenserad mjölk

Externa länkar

• Livsmedelsverkets föreskrifter om kondenserad mjölk och mjölkpulver