Turin
Från Rilpedia
- Denna artikel handlar om staden Turin. Se också Turin (provins).
Turin | |
Fil:Torino dot.png | |
Stat | Italien |
Region | Piemonte |
Provins | Torino (TO) |
Geografiskt läge | Koordinater: |
Höjd | 240 m ö.h. |
Yta | 130 km² |
Folkmängd | 902 255 (2004) |
Befolkningstäthet | 6 630 inv./km² |
Postnummer | 10100 |
Riktnummer | 011 |
ISTAT-kod | 001272 |
Skyddspatron | San Giovanni Battista |
Festdag | 24 juni |
Officiell webbplats | comune.torino.it |
Turin är en stad i norra Italien. Den är huvudstad i regionen Piemonte och huvudort i provinsen Torino. Turin är stadens namn på den piemontanska dialekten såväl som på minoritetsspråket occitanska. På italienska heter staden Torino. Turin har 902 255 invånare (2004), i Stor-Turin ungefär 1,7 miljoner, och är därmed Italiens fjärde största stad. Staden var värd för de Olympiska vinterspelen 2006.
Innehåll |
Historia
Platsen började bebos i förromersk tid av ett keltoliguriskt folk som hette tauriner. Folket fick sitt namn från det keltiska ordet för berg - tau och det är härifrån stadens namn kan härledas. Kring vår tideräknings början grundlades en romersk koloni vid namn Augusta Taourinorum på platsen. Platsen valdes strategiskt vid handelsleden Via Postumia på vilken handelsvaror transporterades från Alperna via dalgångarna Aosta och Susa till Milano och Verona. Staden bär fortfarande spår av den typiska romerska stadsstrukturen med rätvinkliga gator som bildar kvarter. Quartiere Romano är den äldsta stadsdelen, grundad år 28 fvt av kejsar Augustus. Turin rymde vid den här tiden omkring 5000 invånare som alla bodde innanför stadens höga stadsmurar.
Efter romarrikets fall på 400-talet vt lade langobarderna staden under sig. På tusentalet uppgick de langobardkontrollerade områdena i Tysk-romerska riket. Från 1280-talet lydde staden under huset Savojen vars centrum med åren sakta förflyttades söderut och 1563 blev Turin huvudstad för Savojen. Under denna tid byggdes många av stadens ståtliga palats och universitet.
Geografi
Turin är beläget i Italiens nordvästra hörn, på floden Pos vänstra strand ca 10 mil från såväl Frankrikes som Schweiz gränser. I norr ligger Alperna och söder om staden finns Monferratos höjder. Tre stora floder flyter genom staden: tidigare nämnda Po samt dess bifloder Dora Riparia och Stura di Lanzo.
Ekonomi
Turin är en av Italiens viktigaste industristäder med speciellt mekanisk industri. I stadsdelen Mirafiori i södra Turin ligger bland annat FIAT:s huvudfabrik och huvudkontor. Turin är också en stor tillverkare av choklad. Det var för övrigt i Turin som man uppfann maskinen för att tillverka chokladkakor. Andra kända företag från Turin är Invicta, etablerat 1821, Lavazza, Martini, Kappa och chokladfabriken Caffarel.
Man brukar i Turin tala om dopo Fiat (efter Fiat), de flesta inser att Fiats dominerande ställning i Turins industriliv måste brytas och kompletteras med andra näringsgrenar.
Administration
Stadsdelar
Staden Turin är indelad i 10 stadsdelar (circoscrizioni) och som i sin tur är indelade i kvarter.
- Circoscrizione 1 Centro - Crocetta
- Circoscrizione 2 Santa Rita - Mirafiori Nord
- Circoscrizione 3 San Paolo - Cenisia - Pozzo Strada - Cit Turin - Borgata Lesna
- Circoscrizione 4 San Donato - Campidoglio - Parella
- Circoscrizione 5 Borgo Vittoria - Madonna di Campagna - Lucento - Vallette
- Circoscrizione 6 Barriera di Milano - Regio Parco - Barca - Bertolla - Falchera - Rebaudengo - Villaretto
- Circoscrizione 7 Aurora - Vanchiglia - Madonna del Pilone
- Circoscrizione 8 San Salvario (Torino) - Cavoretto - Borgo Po
- Circoscrizione 9 Nizza Millefonti - Lingotto - Filadelfia
- Circoscrizione 10 Mirafiori Sud
Transporter
Stora satsningar på infrastruktur har skett inför Olympiaden. Vägar, broar och järnväg har byggts ut och renoverats och en helt nytt tunnelbanesystem har invigts lagom till Vinter-OS 2006. Turin har också ett omfattande spårvägssystem och en nybildad (2007) förening som tar hand om trafikbolagets museispårvagnar.
Flygplats
Turins flygplats är Sandro Petrini och ligger i Caselle Torinese. Mellan Turin och flygplatsen går järnvägslinjen Turin - Lanzo Torinese och som avgår från stationen Dora.
Motorvägar
Turin är en viktig motorvägsknut genom att fem motorvägar går via Turin.
- A4 Turin-Milano-Trieste
- A5 Turin-Ivrea-Aosta
- A6 Turin-Savona
- A21 Turin-Piacenza-Brescia
- A32 Turin-Bardonecchia-Traforo del Frejus
Det finns också två tangenziali (nord och syd) som formar ett C runt staden. Det finns två knutpunkter, en mot flygplatsen, Caselle Torinese, och en mot Pinerolo.
Järnväg
Turin är en viktig järnvägsknut. Följande är de viktigaste stationerna:
- Torino Porta Nuova, som är den största stationen i Turin och den tredje största i Italien räknat per passagerare.
- Torino Porta Susa och Torino Lingotto
- Torino Orbassano
Huvudlinjerna som avgår från Turin är de mot: Genua (via Asti och Alessandria), mot Milano (via Novara och Vercelli) och mot Francia (via Modane och il traforo Frejus). Det finns också mindre linjer mot Aosta, Cuneo (CN), Savona, Pinerolo, Chieri, Lanzo Torinese och Rivarolo Canavese.
Andra mindre stationer är Torino Dora och Torino Stura.
Utbildning
Det finns tre universitet i staden. Det äldsta är Università degli Studi di Torino (Torinos universitet). Vilket härstammar från 1400-talet, en period med instabilt i Lombardiet, då föreläsare från universiteten i Pavia och Piacenza föreslog att det skulle upprättas ett lärosäte för högre utbildning i området. Valet föll på Turin, på grund av stadens centrala läge, där fanns ett kyrkosäte och prinsen var villig att etablera ett universitet på sina landområden. På hösten 1404 kom det en påvlig bulla från motpåven Johannes XXIII som etablerade universitet. Det blev formellt godkänt av både kejsaren och påven i Rom, och fick flera påveliga privilegier.
I tidiga år plågades universitetet av omvälvande i förbindelser med pest i området. Universitetet var stängt i förbindelse med den franske ockupationen från 1536. År 1558 startade undervisningen igen vid Mondovì. Först år 1566 öppnade universitetet dörrarna igen i Turin.
Fram till andre häften av 1600-talet hade universitetet en glansperiod. En serie med epidemier, svält och krig gjorde att institutionen först stagnerade, och sedan krympte. År 1720 eller 1721 flyttade de in i en ny byggnad på Via Po, i centrum av Turin. Detta markerade begynnelsen på en ny uppgångsperiod. Under hertig Viktor Amadeus II blev också utbildningssystemet reformerat. Viktor menade att ett statligt styrt utbildningssystem var viktigt för att bygga upp en trofast härskarklass som kunde hjälpa honom att "bygga nationen". Nya studier, bland annat i italiensk retorik, och ett internat kompletterat med studieassistenter, gav universitetet ett ryckte som påverkade utbildningsreformer i andra delar av Italien.
Krig mot Frankrike gjorde att universitetet var stängt från 1792 till 1799. Under det franska departementet Pô blev studierna reorganiserade år 1800. Universitetet blev det näst största i det franske kejsarriket, efter Paris. Efter Napoleons fall blev universitetet återigen omorganiserat, nu efter gamla riktlinjer. I förbindelse med upproren i 1821 blev universitetet också stängt for en tid.
På 1800-talet öppnades en mängd nya fakulteter. Självaste huvudstaden flyttades till Florens och universitetet blomstrade trots stadens sjunkande invånarantal. År 1893 flyttades några av de naturvetenskapliga fakulteterna till Valentino-området. År 1923 blev universitetet statligt, som en del av en utbildningsreform som etablerade 21 statliga universitet i Italien.
Ett annat universitet i staden är Politecnico di Torino. Det stiftades år 1906, men kan har rötter i en ingenjörskola som stiftades 1859.
Istituto Europeo di Design som också har universitetsstatus, är även representerat med en avdelning i Turin.
Kultur och arkitektur
I staden förvaras den så kallade Svepduken i Turin, som har sagts vara Jesus liksvepning.
Sevärdheter
Monument
|
|
|
Museer
|
|
|
Bildgalleri
Kända personer
- Giancarlo Judica Cordiglia - skådespelare och författare
Sport
De italienska rekordmästarna Juventus kommer från Turin. En annan klassisk Turin-klubb är Torino Calcio. Båda dessa lag spelar på Stadio Olimpico di Torino, en arena med plats för cirka 30 000 åskådare. Både Torino Calcio och Juventus spelar för närvarande i Italiens högsta serie (Serie A). Staden var värd för de Olympiska vinterspelen 2006. Huvudarenan för detta evenemang var Stadio Olimpico di Torino. Juventus egentliga hemmaarena Stadio delle Alpi kommer att återinvigas under 2008 efter att ha varit stäng för renovering.
Staden var värd för de Paralympiska vinterspelen 2006. Huvudarenan för detta evenemang var Stadio Olimpico di Torino.
Vänorter
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Turin
Huvudstäder i Italiens provinser | ||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Nordvästra Italien |
|
|||||||||||||||||
Nordöstra Italien |
|
|||||||||||||||||
Centrala Italien |
|
|||||||||||||||||
Södra Italien |
|
|||||||||||||||||
Insulära regioner |
|