Turinsvepningen

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Negativet av det första fotot av Turinsvepningen, taget 1898 av Secondo Pia (1855-1927)

Turinsvepningen eller Svepduken i Turin är en linneduk om 4,5 x 1,2 m som sedan 1357 påstås vara Jesu liksvepning. Svepduken ger en aning av ett ansikte och en kropp med sår, vilket framträder tydligare på fotonegativ. Tyget förvaras sedan medeltiden i Duomo di San Giovanni Battista i Turin.

Enligt ett brev från den lokale biskopen i mitten av 1300-talet är svepduken ett medeltida falsifikat.^{[källa behövs]} Påven Clemens VII deklarerade 1389 att den var en målad "representation".^[1] Mätningar med C14-metoden 1988 visade att duken daterar sig från tiden 1260–1390^[2].

Kontroverser

Svepduken är omdiskuterad, främst för att en del kristna tror att den är identisk med den svepning i vilken Jesu kropp sveptes.

En analys av "blodfläckarna" gjord av Walter C. McCrone vittnade om att de består av rödockra blandat med färg^[3]. Blodfläckarna är för övrigt lika röda som blod än idag^{[källa behövs]}, vilket av dukens anhängare ses som ett mirakulöst bevis för att det verkligen är Jesu svepning. Skeptikerna menar att det bevisar att det inte kan vara äkta blod.^{[källa behövs]}

Den ryske kreationisten Kouznetsov har hävdat att C14-bestämningen av dukens ålder skulle vara felaktig, för att duken kontaminerats av sentida kol vid en brand. För att åstadkomma ett så stort fel skulle det dock krävas så mycket kontamination att askan skulle väga mer än själva duken^[4].

2005 fick förespråkare för dukens äkthet nya belägg, då det hävdades att svepduken förvarats tillsammans med ett annat yngre tyg vars rester man skulle ha daterat 1988. Mätningar visade på en extremt låg halt av vanillin i tyget, vilket enligt artikelförfattaren skulle indikera att svepningen är 1300-3000 år gammal -- detta beroende på om tyget förvarats vid en temperatur på 20, 23 eller 25^oC ^[5]. Om förvaringstemperaturen varit 27,5^oC indikerar undersökningen att duken skulle vara 840 år gammal. Författaren till artikeln menar att den ursprungliga C14-dateringen måste avfärdas på grund av att den gjorts på en del av svepningen som lagats.

Svepduken består av ett enda tygstycke, vilket tycks motsäga Johannesevangeliets beskrivning av Jesu svepning:

Han lutade sig in och såg linnebindlarna ligga där men gick inte in. Simon Petrus kom strax efter, och han gick in i graven. Han såg bindlarna ligga där, liksom duken som hade täckt huvudet, men den låg inte tillsammans med bindlarna utan hoprullad på ett ställe för sig. (Joh 20:5-7, Bibel 2000)

Å andra sidan kan utöver Turinsvepningen även linnebindlar har förekommit som bundit fast svepningen vid kroppen.

Enligt dem som stödjer Turindukens autenticitet är forskarnas största problem att förklara hur själva bilden har uppkommit^{[källa behövs]}. Det finns inga penseldrag eller spår efter något annat föremål som kan ha använts vid en teknisk bildframställning. Dessutom bär bilden 3D-information som gör att man med datorteknik kan använda den för att framställa en statyliknande bild. Joe Nickell har dock visat att man genom att sträcka ett fuktat tyg över en staty eller planrelief föreställande en korsfäst man och därefter gnugga tyget med färgämne får en "negativ" bild som saknar penselspår och som även i övrigt har Turinsvepningens egenskaper. Denna teknik var tillgänglig för en relikmakare på 1300-talet.^[1] Arkeologen Martin Rundkvist har föreslagit att dukar av detta slag ingick i den medeltida relikindustrins repertoar.^[6]

Den schweiziske botanikern och kriminologen Max Frei har funnit pollenkorn på duken från växter som mest växer i Mellanöstern. Flera av dessa skall ha dött ut redan på 500-talet e.Kr. Frei menar att enbart pollenanalysen räcker för att datera duken till Jesu tid och visar att den har vistats i Levanten.^{[källa behövs]}

Externa länkar

• The Shroud of Turin
• Skeptiskt ABC

Källor

1. ↑ ^{1,0 1,1} Mirakel medelst bedrägeri
2. ↑ Damon. P. E., Donahue, D. J., Gore, B. H., Hathaway, A. L., Jull, A. J. T., Linick, T. W., Sercel, P. J., Toolin, L. J., Bronk, C. R., Hall, E. T., Hedges, R. E. M., Law, I. A., Perry, C., Bonani, G., Trumbore, S. & Wölfli, W. (1989). Radiocarbon dating of the Shroud of Turin. Nature 337, 611–615.
3. ↑ Judgment Day for the Shroud of Turin, Walter C. McCrone, ISBN 1-57392-679-5, ISBN 978-1-57392-679-9.
4. ↑ The Shroud of Turin McCRONE RESEARCH INSTITUTE CHICAGO
5. ↑ Studies on the radiocarbon sample from the shroud of turin Thermochimica Acta, Volume 425, Issues 1-2, 20 January 2005, Pages 189-194 Raymond N. Rogers
6. ↑ Skeptiskt ABC, Folkvett 2004:1