Från Rilpedia

Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort.

Thüringarna eller thyringarna var ett av de större germanförbund som bildades under den romerska freden fram till omkring 200 e.Kr. för att kunna hävda sig bättre mot romarna och andra germanstammar. Thyringarna bildades främst av hermundurerna samt andra stammar från den herminonska och svebiska folkgruppen. De bodde norr om den Hercynska skogen norr om Bömen delvis i hermundurernas gamla land, där landskapet Thyringen fortfarande påminner om dem. De var en av de få germanfolk som stannade kvar på sina gamla boplatser under hela folkvandringstiden. En bidragande orsak var att denna del av Germanien blivit relativt avfolkad efter alla de andra folkstammarnas vandringar söder- och västerut.

År 531 e.Kr. besegrades och underkuvades de dock av frankerna med hjälp av saxarna, och landet delades av dessa. På 600-talet försvagades dock frankernas och Merovingerättens makt allt mer, och flera folk lyckades åter göra sig fria. Dessa var friserna, thyringarna, allemannerna och bavarierna. År 667 lyckades dock Pippin av Herstal återerövra de förlorade områdena till frankerna. Efter ytterligare en svaghetsperiod hos frankerna i början av 700-talet, så lyckades Karl Martell åter besegra thyringarna och de övriga stammarna samt även saxarna åren 722–724. Därefter ingick Thyringen i Karl den stores rike och sedermera i Tyskland. En liten spillra av thyringarna har levt kvar tämligen isolerade i bergstrakterna vid Thüringer Wald fram till i våra dagar.