Tapio Rautavaara
Från Rilpedia
Tapio Rautavaara | ||
Spjutkastning och Bågskytte
Nation: Mall:Landsdata Finland Finland |
||
Olympiska medaljer |
||
---|---|---|
Guld | London 1948 | Spjutkastning |
VM-medaljer | ||
Guld | 1958 | Bågskytte -lag |
EM-medaljer | ||
Brons | Oslo 1946 | Spjutkastning |
Finländska mästerskapen | ||
Guld | 1944 | Spjutkastning |
Guld | 1945 | Spjutkastning |
Guld | 1947 | Spjutkastning |
Guld | 1948 | Spjutkastning |
Guld | 1949 | Spjutkastning |
Guld | 1955 | Bågskytte |
Kaj Tapio ”Tapsa” Rautavaara född 8 mars 1915 i Nokia Finland död 25 september 1979 i Helsingfors, var en finländare som uppnådde berömmelse i sitt hemland Finland som sångare, sångtextförfattare och skådespelare samt som idrottsman i flera sporter. Han vann spjuttävlingen vid OS 1948 i London.
Han växte upp med en ensamstående mamma. Efter grundskolan gick han in i den finska flottan och blev överförd till armén under andra världskriget, här tillbringade han två år som soldat vid fronten. 1943 blev han överförd till underhållningstrupperna där hans utmärkta sångröst upptäcktes.
Efter kriget tävlade Rautavaara i spjutkastning. Han blev bronsmedaljör i EM 1946, och 5:a i EM 1950. Han blev finsk mästare i spjut 1944-45, och 1947-49. Hans största merit är OS-guld i spjut 1948 med ett kast på 69,77. Karriärens längsta kast kom 1945 där han kastade 75,47. Han var också en duktig bågskytt och var med i det finska lag som vann världsmästerskapet för lag 1958 och han var finsk mästare i bågskytte 1955. Men Rautavaara är bäst ihågkommen i Finland som sångare och skådespelare. Han turnerade i Finland i drygt 60 år och har registreras för över 300 låtar. Han började i filmer och på TV efter andra världskriget, och dök upp i över 20 filmer. Även om hans popularitet avtog något under 1970-talet fortsatte han att göra framträdande roller till sin död.
Den 25 september 1979, halkade Rautavaara och föll i Dickursby Simhall och slog huvudet i golvet. Han fördes till en näraliggande klinik, men hans skador betraktades inte som allvarliga eftersom det ansågs att han var full. Men nästa dag kollapsade han och dog av en hjärnblödning.
Ett minnesmärke över honom restes i Åggelby centrum i Helsingfors där han tillbringade största delen av sitt liv.
Sånger
- "Isoisän olkihattu"
- "Reppu ja reissumies"
- "Korttipakka"
- "Lapin jenkka"
- "Rosvo Roope"
- "Päivänsäde ja menninkäinen"
- "Juokse sinä humma"
- "Huutolaispojan laulu"
- "Kulkuri ja joutsen"
- "Tuopin jäljet"
- "Yölinjalla"
- "Sininen uni"
- "Anttilan keväthuumaus"
Filmroller
- "Vain sinulle" (1945)
- "Synnin jäljet" (1946)
- "Kuudes käsky" (1947)
- "Kultamitalivaimo" (1947)
- "Sinut minä tahdon" (1949)
- "Aila, Pohjolan tytär" (1951)
- "Rion yö" (1951)
- "Salakuljettajan laulu" (1952)
- "Pekka Puupää" (1953)
- "Kaksi hauskaa vekkulia" (1953)
- "Me tulemme taas" (1953)
- "Kummituskievari" (1954)
- "Veteraanin voitto" (1955)
- "Villi Pohjola" (1955)
- "Kaunis Kaarina" (1955)
- "Kahden ladun poikki" (1958)
- "Suuri sävelparaati" (1959)
- "Molskis, sanoi Eemeli, molskis!" (1960)
- "Tähtisumua" (1961)
- "Villin Pohjolan salattu laakso" (1963)
- "X-Paroni" (1964)
- "Anna" (1970)
Externa länkar
(finska)