TV-mast
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Motivering: se diskussionssidan Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
TV-mast är en vanlig benämning på en sändarstation för vidareutsändning av TV- eller radiosändningar, då själva masten med dess antenner brukar kunna skådas från väldigt långt håll. Ett exempel på detta är Svenska högarna längst ut i Stockholms skärgård. Vid riktigt klart väder, nattetid så kan man skåda skenet från de båda Nackamasterna strax utanför centrala Stockholm. Avståndet däremellan är ca 70 kilometer.
Världens högsta TV-mast finns i Fargo, North Dakota, USA som mäter 628 m. Mellan åren 1974 och 1991 fanns en ännu högre mast utanför Warszawa i Polen. Den var 646,38 meter hög. Den rasade under en reparation den 8 augusti 1991. I Sverige ligger de stora sändarnas master i regel över 200 m i höjd, med den 335 meter höga masten vid Fårhult i Västerviks kommun i topp, tillsammans med ytterligare tre av Teracoms master.
TV-master i Sverige
Navet i all TV-sändning i Sverige utgörs av Kaknästornet på Gärdet i centrala Stockholm. Därifrån styrs TV och radio-sändningarna via TV-masterna, runt om i landet.
Mastens höjd och stationens placering är en förutsättning för att kunna nå ut i ett så stort område som möjligt. I Sverige finns drygt 50 stora TV/radiosändare, samt ett flertal mindre sändare, s.k. slavsändare, för de markbundna radio- och TV-näten för vilka statliga Teracom ansvarar.
Karaktäristiska drag för en typisk svensk TV-mast är en stor fackverkskonstruktion. Hiss finns i de flesta master, dem går dock bara på vissa ungefär halvägs upp till en mastkur. Resten av biten får man klättra för att komma till toppspiran. Toppspiran är målad röda och vita fält och inuti den finns diverse sändarutrustning. 1-3 nivåer av blinkande flygljus finns, för att varna flygtrafik inom masternas närhet. Sedan finns det röda positionsljus av samma anledning. Från masten utgår ett antal stag som håller masten uppe. Normalt klarar en mast att en till två stag lossnar, vid till exempel en storm. Skulle fler stag än så lossna, är det stor risk för att masten rasar och detta har hänt. Blåbärskullenmasten utanför Sunne i norra Värmland är idag 262 meter hög mot tidigare 323 meter. Den övre delen av masten, knäcktes i ett snöoväder, vintern 1979.
De svenska TV-masterna är byggda under perioden sent 50-tal till mitten av 80-talet. Först ut var Billingenmasten utanför Skövde 1956 och bland de senast byggda hittar vi Nackamast 2 samt Bäckeforsmasten i Dalsland, båda resta 1984.
Sändareffekten från dessa master är såpass hög att man måste dra ner på effekten, ibland helt och hållet, vid underhållsarbeten för att inte underhållspersonalen skall ta skada. Detta kan medföra störningar i TV och radiosändingar men planerade driftstopp utannonseras alltid ut från Teracom långt innan. Sändareffekten är generellt högre i Norrland än i södra och mellersta Sverige. Detta beror på de stora avstånden och det färre antalet abonnenter.
Masterna har drabbats av diverse problem genom åren. Nedisning har flera gånger gjort att master varit mycket nära att rasa. Ett exempel på detta är Vännäsmasten som var nära att rasa ihop av nedisning vintern 1987/88. Nedisning kan annars få till följd av att sändningarna störs. Ett bra exempel där bilder finns, är Bäckeforsmasten. Bränder har även förstört master. En brand i Knaftenmasten utanför Lycksele vintern 2006 slog ut TV-sändingarna i mellersta Norrland.
Se även
Källor
- Därför blir det sändningsavbrott
- Digital-Tv, så fungerar det
- Bilder på Bäckeforsmasten, när den var väldigt nedisad
- Sveriges radio om branden i Knaftenmasten, vintern 2006
- Problem med störningar i samband med nedisning vid Spånsanmasten
- http://skyscraperpage.com/diagrams/?31045376
- http://www.lfv.se/upload/ANS/AIP/ENR/ENR%205/ES_ENR_5_4_en.pdf
Wikimedia Commons har media som rör TV-mast
