Svinnegarns kyrka
Från Rilpedia
Svinnegarns kyrka en kyrkobyggnad i Uppsala stift som tillhör Södra Åsunda församling. Fram till 2006 hörde kyrkan till Svinnegarns församling som sedan uppgick i Södra Åsunda församling. Omkring en kilometer söder om kyrkan finns Svinnegarns källa som är en våra mest berömda offerkällor. Under senmedeltiden var kyrkan en betydande pilgrimskyrka.
Innehåll |
Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden uppfördes sannolikt som gårdskyrka till den forna kungsgården Huseby. Kyrkan består av rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr och ett lågt västtorn. Under koret finns två gravkammare för ätterna Falkenberg och Duwall. På kyrkvinden har även funnits ett pilgrimshärberge. De putsade murarna består av natursten, med tegel i torn, gavelrösten och omfattningar. Ingången till kyrkorummet går via tornet. I södra muren finns även en igenmurad korportal.
Väster och öster om kyrkan finns stigluckor, sannolikt uppförda under senmedeltiden.
Historik
Av den äldsta romanska kyrkan från omkring 1200 återstår delar av långhusets norra mur. Omkring 1300 förlängdes kyrkan österut, och byggdes om till salkyrka. Även sakristian tillkom sannolikt i detta skede. På grund av den tilltagande vallfarten till källan vidgades kyrkan åt söder och väster under åren 1450 till 1480. Kyrkan blev därmed mer än dubbelt så stor som tidigare och fick sin nuvarande storlek. Samtidigt byggdes tegelvalv av munkar från från Pommern och Mecklenburg. Valven försågs med kalkmålningar som utfördes av Albertus Pictor eller någon av hans lärjungar. Ovanför valven inreddes ett pilgrimshärbärge. Även ett vapenhus byggdes till i söder, men kom att rivas omkring 1770. I början av 1500-talet uppfördes västtornet, som dock inte fullbordades. 1602 eldhärjades kyrkan då yttertaket och valven rasade. Även kalkmålningarna förstördes. Valven återuppbyggdes inte utan ersattes av ett plant innertak av trä. Under mitten av 1700-talet höjdes tornet, och tornöverbyggnaden kläddes med nya bräder och spån.
Interiör
Kyrkans interiör präglas till stor del av de omfattande arbeten som utfördes 1737 - 1739, då bland annat de nuvarande fönsteröppningarna samt de grova, rundade pelarna i kyrkorummets hörn tillkom. Vid restaureringen tillkom vidare nuvarande bänkinredning, altaruppsats och predikstol. En restaurering 1950 - 1955 omfattade bland annat omputsning av fasaderna och omkalkning av interiören. Vidare togs blinderingar, samt yttre portalomfattningar i väster och söder, fram och markerades.
Inventarier
- Dopfuntens cuppa härstammar från 1200-talet.
- Tre träskulpturer finns kvar från ett passionsaltarskåp från omkring 1500.
- Altaret pryds av en oljemålning som skildrar Jesu uppståndelse.
- Altarkrucifixet tillverkades 1980 av Håkan Fryklund.
Källor och information
Litteratur
- Våra kyrkor, Klarkullens förlag, Västervik, 1990, ISBN 91-971561-0-8
Webben
- Uppgifter från Riksantikvarieämbetets byggnadsregister, Nils Olsson 1996-10-31 (Fritt material varifrån denna artikels text är hämtad)
- Svenska kyrkan i Enköping
