Kakelugn
Från Rilpedia
Kakelugnen är en av tegel, murad och kakelklädd eldstad för uppvärmning av bostäder. Kakelungnen har hög verkningsgrad och avger värmen under flera timmar, och kräver därför inte så många vedinlägg per dygn.
Innehåll |
Historia
Kakelugnar har spårats från senare delen av medeltiden från Alperna och sydtyskland där den utveclades som en biläggarugn, dvs den eldades ofta från intilliggande rum till exempel köket eller husets hall. Den fanns i Tyskland på 1500 och 1600-talet med "riktiga", glaserade, färgade kakelplattor.
Den svenska kakelugnen
Under 1700-talet uppstod i Sverige en energikris i form av vedbrist. Detta berodde då främst på järnverkens stora användning av träbränsle till sin framställning av stångjärn (vid denna tid rikets största exportvara). Därutöver åtgick stora mängder ved för att värma upp bostadshus med hjälp av de ineffektiva öppna spisarna som då var den vanligaste värmekällan.
Den 27 januari 1767 beslutade Rikets Råd, under ett sammanträde på Stockholms slott, om ett forskningsuppdrag för att ta fram en mer energisnål eldstadstyp åt hushållen. Ansvariga för uppdraget blev generalen Fabian Wrede och arkitekten Carl Johan Cronstedt. Redan på hösten samma år presenterade de sina förslag i skriften "Beskrifning på Ny Inrättning af Kakelugnar Til Weds Besparing. Jämte Bifogade Kopparstycken. Utgifwen af Praesidenten Grefwe C.J. Cronstedt.", där man beskriver olika typer av kakelugnar med slingrande rökgångar, vilka bättre skulle ta tillvara värmen från elden.
Kakelugnar blev i Sverige under 1800-talet och 1900-talets början den viktigaste värmekällan för bostäder och liknande utrymmen. Kakelugnar sattes upp av kakelugnsmakare, vilka ofta tillverkade kaklen lokalt. Under sekelskiftet 1800-1900 uppfördes flera fabriker med industriliknande tillverkning av kakelugnskakel, vilka sedan tillpassades på plats av kakelungsmakare. Kakelugnens stomme och rökgångar muras med tegel och bruk av lera och sand, en del lera samt 3 delar sand som blandas till ett smidigt bruk.
Kakelungnar är i behov att sättas om efter ett antal år, beroende på att verkningsgraden minskar och de kan läcka rökgaser till boningsrummet.
En traditionell svensk kakelugn består av 5 kanaler med en längd om cirka 10 meter, där rökgaserna först stiger upp i den mittre kanalen, vidare ner genom de båda främre sidokanalerna, vänder uppåt genom de båda bakre sidokanalerna, varefter rökgaserna passerar spjället i kakelugnens bakre övre del och fortsätter ut till skorstenen.
Idag har kakelugnar fått en renässans till följd av ökade energipriser och intresse för byggnadsvård och kultur.
Övrigt
En modern kakelugn kan vara vattenmantlad för att kunna förse radiatorer med värme. Kakelugnar kan vara tillverkade i prefabricerade delar i gjuten olivin och aluminatcement för att kunna monteras snabbt på plats, varefter man monterar kakelplattor.
Innanfönstren och den femkanaliga kakelugnen gjorde svenska hus till de varmaste i världen. Från början var det endast de högre stånden som fick njuta av denna värme, men under 1800-talet spred sig kakelugnen och innanfönstren även till de lägre klasserna.
Källa
Se även
Externa länkar
- Så fungerar kakelugnen- stor bild (GP)
- Om kakelugnar av Stockholms Länsmuseum
- Svt öppet arkiv. Kakeltillverkning för kakelugn 1923
- Valter Pettersson Isanders dokumentation om kakelugnar (se kolumnen om Värme)
- Beskrifning på ny inrättning af kakelugnar til weds besparning. Jämte bifogade kopparstycken. Bok utgiven 1767 av greve C.J. Cronstedt sökning på Kungliga biblioteket i Stockholm.
