Stora Diomedeön
Från Rilpedia
.jpg)
Stora Diomedeön (ryska Ostrov Ratmanova, inuit Imaqliq, tidigare även Ostrov Gwozdew) är en av de två Diomedeöarna i Norra ishavet och tillhör Ryssland. Diomedeöarna ligger bara cirka 4 kilometer från varandra men skiljs av den internationella datumlinjen vilket innebär att man från den östra amerikanska ön kan se kommande morgondagen på den västra ryska ön.
Innehåll |
Geografi
Stora Diomedeön ligger mitt i Berings sund ca 45 km sydväst om Kap Dezjnjov på Tjuktjerhalvön i Sibirien och utgör den västra delen i ögruppen och är Rysslands östligaste punkt.
Ön är av vulkaniskt ursprung och har en areal om ca 29,10 km2 [1]. Dess geografiska koordinater är 65°46′52″ N 169°03′25″ V
Den internationella datumlinjen löper ca 1,3 km öster om ön.
Befolkningen uppgår till ca 400 invånare av Ingalikmiutfolket.
Förvaltningsmässigt ingår ön i rajon (distriktet) "Tschukotka" i den autonoma okrug Tjuktjien.
Historia
Öarna har varit bebodda av inuiter sedan lång tid.
Ögruppen upptäcktes av den ryske upptäcktsresanden Semjon Dezjnjov 1648 men föll i glömska och återupptäcktes den 16 augusti 1728 av danske Vitus Bering då i rysk tjänst. Ögruppen döptes då till Diomedeöarna efter den ryske martyren St. Diomede som firas detta datum [2].
1867 genomfördes Köpet av Alaska mellan Ryssland och USA och man lät gränsen då gå mellan öarna.
Efter andra världskriget skickades invånarna på Stora Diomedeön till fastlandet, eftersom de hade kontakt med amerikanerna. Numera har vissa inuiter återvänt, och de tillåts besöka de båda öarna, i och med en överenskommelse mellan Ryssland och USA, som ger inuiterna i regionen permanent visum att passera gränsen [2].
Den 7 augusti 1987 mitt under det Kalla kriget simmade amerikanskan Lynne Cox från Lilla Diomedeön till Stora Diomedeön som en fredsprotest [2].
