Götgatan
Från Rilpedia
Götgatan, gata på Södermalm i Stockholm. Gatan, som sträcker sig från Södermalmstorg till Skanstull, har funnits alltsedan stadens tillkomst. Innan bron vid Hornstull utgjorde också gatans föregångare, Gamla Göta landsväg den bekvämaste förbindelsen med bygderna söder och väster om Södermalm. Här fanns en landförbindelse via det nu genombrutna näset vid Skanstull. Första gången gatan nämns är 1494, då den omtalas såsom almenningx weghen som löper ffran ytre sudra porth och op til korssit och cappalet och nesth östan repebanan.
På 1600-talet fanns flera olika namn på gatan: Stråkgatan, Store Strokgatunn, Store sträckegathun vilka alla med innebörden stora gatan, stora vägen, allmäningsvägen o.dyl. År 1644 hade den namnet Grindsgatan vilket är en parallell till det samtidigt belagda namnet Hornsgatan. Den ena gatan ledde till Grind och den andra till Horn, d.v.s Södermalms södra och västra utposter.
Från 1644 försvinner namnet Grindsgatan och ersätts av Götgatan (Göthegatan, Store Göthegathun. Förklaringen kan vara att namnet Götgatan bildats i anslutning till Götha vägen, som upprättades som vägen till Enskede gård och som "...fordom varit allmänna vägen till Telge (Tälje)...", alltså Göta landsväg.
På Tillaeus karta från 1733 kallas södra delen Götgatan (söder om nuvarande Gotlandsgatan) för Postmästar Backen detta namn förekommer ända fram till 1861. Postmästaren som gett upphov till detta namn är Johan von Beijer, som 1642 utnämndes som chef för det svenska postväsendet och dessutom tomtägare i kvarteret, som då kallas Quarteret Bäiers Trädgårdh. Denna del kallades dock i folkmun för Fyllbacken.
Även idag har Götgatan en del som skulle kunna omnämnas som Fyllbacken, idag heter den Götgatsbacken och sträcker sig från Medborgarplatsen till S:t Paulsgatan. Denna del av Götgatan är nämligen mycket krog- och kafétät. Det vi idag kallar Götgatsbacken kallades på medeltiden för Pelarbacken eller Pelarberget. Sedan ett par år tillbaka är denna del gågata under största delen av dygnet.
Norra Götgatans bebyggelse, närmast Södermalmstorg, hotades på 1960-talet av utredningen Söder67, där man föreslog rivning av flera gamla kvarter. Syftet var att bebygga området med varuhus. En stark folkopinion satte sig emot planerna och rivningen genomfördes aldrig.
Poeten och författaren Marcus Birro säger om denna del av Götgatan:
- På 100 meter Götgata skall man, om man vill vara en av dem som räknas, vill säga, crawla fram och tillbaka och helst inte nudda kaklet vid vändning. Man skall fort som fan förtränga sin hemstad och känna sig nöjd och glad över att man lyckats hyra in sig i en soppåse på söder för 3000 kr i månaden
Förutom Medborgarplatsen med bland annat Medborgarhuset ligger även Hotell Malmen, före detta biografen numera teatern Göta Lejon och Skatteskrapan på Götgatan.
