Från Rilpedia

Enskede Gård
Bildad	1934
Stadsdelsområde	Enskede-Årsta-Vantör
Församling	Enskede-Årsta församling
Antal invånare	2 812 personer
Landareal	86 hektar
Kommunområde	Söderort
Smeknamn
Stockholmsportalen | Stockholms kommun

Enskede gård är en stadsdel som tillhör stadsdelsområdet Enskede-Årsta-Vantör i i Söderort i Stockholms kommun. Stadsdelen gränsar till Johanneshov, Gamla Enskede, Enskedefältet och Årsta. Stadsdelen saknar ett stadsdelscentrum, närmaste finns i Johanneshov och Gamla Enskede. Antalet invånare är cirka 2 812 personer per 31 december 2007.

Namnet Enskede gård kommer från den gård med samma namn som ligger på Enskede gårdsväg 25. Gården finns nämnd redan 1392.

Innehåll 1 Historia 1.1 1700-1800-talet 1.2 1900-1920 1.3 1920-1930 1.4 1930-1940 1.5 1940-nutid 1.6 Framtida utbyggnad 2 Industriområdet 3 Kommunikationer 4 Bilder 5 Se även 6 Noter 7 Källor

Historia

1700-1800-talet

Under tidigt 1700-tal slogs de tre gårdarna Lilla Enskede, Stora Enskede och Bägersta ihop till en gård som fick namnet Enskede. Ägare var då riksrådet Gustaf Palmfelt. Från 1780-talet övergick gården till släktet Odelberg, förste ägare var Herman Odelberg, assessor i bergskollegium. Sonsonen Axel Odelberg utvecklade gården, och vid 1800-talets mitt var gården en av traktens största arbetsplatser.

Den nuvurande hvududbyggnaden är från 1802, ritad av G.M. Kolmodin. Spannmålsmagasinet är från 1830-talet och ladugården (sedan 1943 stall och ridskola) byggdes på 1860-talet. Ett flertal torp och mindre gårdar hörde till gården. Ett spritbränneri fanns också.

1865 uppfördes vid hörnet av Godsägarvägen och Odelbergsvägen Enskede gårds skola. Byggnaden användes som skola i cirka 30 år och finns ännu kvar.

1900-1920

Gårdens ägor på 600 hektar inköptes av Stockholms kommun 1904 till priset två miljoner kronor. Detta kom att bli det första av stadens många markförvärv i Söderort och Västerort.

Den första bebyggelsen finns öster om gården närmast Slakthusområdet. År 1907 sålde staden 49 tomter till ingenjören Lennart Palme kring Lindevägen med full äganderätt. Man började med att bygga tio dubbelhus och åtta enkelhus ritade av Rudolf Arborelius. Några tidstypiska hus finns på Tallvägen 10-12. Detta område kom att kallas Palmeska villastaden. Huset på Lindevägen 11 såldes den 1 juli 1907 för 8.304 kronor, vilket 2007 motsvarade 321 135 kronor. Marknadsvärdet ligger numera på flera miljoner kronor.

År 1908 infördes lagen om tomträtt och kommunen upplåter sedan dess mark med denna upplåtelseform istället för full äganderätt.

Längs Bolidenvägen uppfördes 1916 ett industriområde. Cirka hundra personer kunde här arbeta på tarmindustrin Schaub & Co som fanns kvar fram till 1971. I övrigt fanns i samma kvarter brädgård, såg, rökeri, Vin- och Spritcentralens kapsylfabrik och en charkuterifabrik.

1920-1930

På 1920-talet lät HSB uppföra småvillor för sina medlemmar i området mellan Herrgårdsvägen och Lindevägen. Man byggde villor i trädgårdsmiljö efter inspiration från Storbritannien och Tyskland. Tidstypiska hus finns bland annat på Dammtrappgatan 16-26. Dessa har bland annat fasader i träpanel och locklister, spröjsade fönster och uppslagna fönsterluckor. Huset på Dammtrappgatan 20 ritades av arkitekten Sven Wallander 1925.

1930-1940

Den 1 oktober 1930 börjades området trafikeras med spårvagn på Örbybanan, linje 19. Spårvagnen gick på den banvall som än i dag används av tunnelbanan med samma linjenummer. Längs Palmfeltsvägen stannade spårvagnen vid hållplatserna Lindevägen (korsningen Bolidenvägen och Slakthusjärnvägen) samt hållplatsen Enskede gård vid tunnelbanestationens nuvarande läge.

På området norr om Sockenvägen ledde stadens småstugebyrå arbetet med byggandet av egnahemshus. Husen uppfördes av de boende själv och man kunde välja på fyra olika typhus.

1930 uppförde det kommunlala fastighetsbolaget Familjebostäder ett antal smalhus på Björneborgsvägen.

1939-1940 uppfördes smalhus längs Odelbergsvägen av HSB. Arkitekt var Gunnar Wejke och Kjell Ödeen.

1940-nutid

Familjebostäder uppförde ett antal flerfamiljshus på Palmfeltsvägens östra sida 1943-1945.

Den 9 september 1951 ersattes spårvagnarna av den nya tunnelbanan.

1965 uppfördes nuvarande Lindeparkens gymnasieskola, ritad av Jon Höjer och Sture Ljungkvist.

Längs Drivhusvägen-Planterarvägen fanns en gång stadens trädskola. Efter att verksamheten upphört lät byggherrarna HSB och Einar Mattsson Byggnads AB uppföra ett bostadsområde med radhus i två våningar. Husens fasader har inspirerats av de närliggande 20-talshusen. Totalt 300 lägenheter uppfördes. Arkitekt var Kjell Forshed.

Den 8 januari 2000 inleddes trafiken på Tvärbanan som följer Slakthusjärnvägens sträckning.

2007 uppfördes två nya smalhus på Odelbergsvägen 34-36 som utvändigt är mycket lika de befintliga 40-talshusen i närheten.

Framtida utbyggnad

De kommande åren kommer rivningar och nybyggnation ske längs Bolidenvägen. I kvarteret Lindetorp kommer fastighetsbolaget Brostaden uppföra nya hus som är tänkta som t.ex. hotell, kontor och handel.

Industriområdet

Industriområdet vid nuvarande Bolidenvägen uppfördes ungefär samtidigt som Slakthusområdet kom till. Uppgifterna i rutan nedan kommer från boken Industrimiljöer i Stockholm^[1]

Fastighetsbeteckning	Adress	Byggår	Ursprunglig verksamhet
Lindetorp 3	Bolidenvägen 6	Cirka 1913	Garveri för fabrikör Nils Waldin
Lindetorp 4	Tjurhornsgränd 2/Bolidenvägen 8-10	Cirka 1916	AB R & H Lundin, livsmedelsindustri m.m.
Renseriet 1	Tjurhornsgränd 5-7	Cirka 1926	Vägglusrökeri/cyanvätebehandling
Renseriet 12	Bolidenvägen 12	Hus 1 1915	Charkuterifabrik
Renseriet 14-15	Bolidenvägen 20-22	Cirka 1930	Fiskrökeri, smidesverkstad, bostad
Renseriet 26	Tjurhornsgränd 3/Bolidenvägen 14-16	Cirka 1916	Schaub & co tarmindustri
Tjurhornet 14	Johanneshovsvägen 103-105	Cirka 1940

Kommunikationer

Med allmänna kommunikationer tar man sig till stadsdelen enklast med tunnelbana, station Enskede gård eller spårvagn, station Linde. På Johanneshovsvägen stannar buss 144 och 168 och buss 163 stannar på Enskedevägen.

Bilder

Tvåvåningshus på Planterarvägen

Enskede gård från parksidan

Kvarteret Renseriet vid Bolidenvägens industriområde

Lindevägens hållplats, 1931

Se även

• Enskede gård (tunnelbanestation)

Noter

1. ↑ Stockholms stadsmuseum : Industrimiljöer i Stockholm, s. 376-391, 1981

Källor

• Söderström, Göran (redaktör), Stockholm utanför tullarna - 97 stadsdelar i ytterstaden, Stockholmia förlag (2003), ISBN 9170311323
• Hultin, Olof m.fl, Guide till Stockholms arkitektur, Arkitektur Förlag (1998), ISBN 9186050419
• Harlén, Hans, Stockholm från A till Ö : Söderort, Brännkyrka hembygdsförening (1997)
• Alfredsson, Björn m.fl, Stockholm Under - 50 år - 100 stationer, Brombergs förlag (2000), ISBN 9176089324
• Lindegårdsnytt - Medlemsblad för villaföreningen Lindegård [1]
• Familjebostäders lägenhetsbestånd per 2007-12-31, [2]