Stiftelse
Från Rilpedia
Stiftelse är en juridisk person. En stiftelse har, till skillnad från föreningar och bolag, inga medlemmar och ingen ägare. Stiftelsen äger i princip sig själv, brukar man säga. Stiftelsen förvaltare en ekonomisk förmögenhet, som en eller flera fysiska eller juridiska personer (stiftare) har avsatt för ett särskilt ändamål, vilket skall vara över en längre tid. Stiftelsen styrs därigenom av en stiftelseurkund, som bl.a. anger hur förmögenheten ska användas och vem eller vilka som är destinatärer (mottagare). Den ska ledas av en styrelse eller förvaltare. De flesta stiftelser står under tillsyn av en länsstyrelse.
Innehåll |
Olika slag av stiftelser
Det finns flera olika sorters stiftelser:
Allmännyttiga stiftelser
En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande (stiftelseförordnande) av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål. Stiftelseförordnandet kan utgöras av t.ex. ett gåvobrev, ett testamente eller ett beslut i ett protokoll.
Insamlingsstiftelse
En insamlingsstiftelse bildas genom att en eller flera stiftare förordnar att pengar som inflyter efter ett upprop av dem, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål, och någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet. De s.k. 90-kontona (bankgiro och plusgirokonto som börjar på 90) står under särskild kontroll, för att givarna ska känna att insamlade medel används på ett korrekt och avsett sätt. Det är endast stiftelser, trossamfund och ideella föreningar som har granskats och godkänts av Stiftelsen för Insamlingskontroll, SFI, som kan tilldelas ett sådant 90-konto.
Kollektivavtalsstifte
En kollektivavtalsstiftelse bildas genom att en arbetsgivarorganisation och en central arbetstagarorganisation i kollektivavtal förordnar att pengar som arbetsgivare enligt kollektivavtal eller annat avtal tillskjuter, skall som en självständig förmögenhet främja ett bestämt och varaktigt ändamål, och någon åtar sig att ta emot pengarna för förvaltning i enlighet med förordnandet.
Pensionsstiftelse
En pensionsstiftelse är en av arbetsgivare grundad stiftelse vars uteslutande ändamål är att trygga utfästelse om pension till arbetstagare eller arbetstagares efterlevande. Arbetsgivaren har rätt att dra av kostnaden för avsättningen till stiftelsen. Utbetalningen av pensionen till den anställde görs av arbetsgivaren men denne har rätt att gottgöra sig ur stiftelsens kapital. Stiftelsen uppgift är enbart att trygga arbetsgivarens pensionsutfästelse, inte att betala pensionen.
En personalstiftelse är en av arbetsgivare grundad stiftelse med ändamål att främja sådan välfärd åt arbetstagare eller arbetagares efterlevande som ej avser pension, avlöning eller annan förmån vilken arbetsgivaren är skyldig att utge till enskild arbetstagare.
De allmännyttiga stiftelserna (vanliga stiftelserna) brukar ibland delas in i olika undergrupper:
- En familjestiftelse är en stiftelse som uteslutande får använda sina tillgångar till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter. Denna typ av stiftelse var vanlig i början på 1900-talet men har så gott som försvunnit, eftersom familjestiftelsen är ogynnsam ur skattesynpunkt. Mottagaren av utdelning från stiftelsen ska beskattas för denna som ett periodiskt understöd.
- En avkastningsstiftelse är en stiftelse som uppfyller sitt ändamål genom att dela ut avkastningen på sina tillgångar. Det kan ske t.ex. genom att dela ut stipendier eller anslag för forskning o.dyl. Det är den vanligaste sortens stiftelse.
- En verksamhetsstiftelse är en stiftelse som uppfyller sitt ändamål genom att bedriva en viss verksamhet. Det kan vara t.ex. att förvalta och hyra ut bostäder eller att driva en skola eller ett sjukhus.
- En anslagsstiftelse är en stiftelse som är beroende av regelbundna anslag, vanligen från en kommun eller staten, för att kunna uppfylla sitt ändamål. Sådana stiftelser kan inte bildas längre, eftersom de sedan stiftelselagen trädde i kraft 1 januari 1996, inte uppfyller varaktighetskravet i definitionen på en stiftelse.
Skatteregler för stiftelser
För att stiftelsen skall bli begränsat skattskyldig krävs för närvarande att stiftelsen uppfyller något av nedanstående kvalificerat allmännyttiga ändamål. Stiftelsens ändamål skall huvudsakligen syfta till att
- främja vård och uppfostran av barn,
- lämna bidrag för undervisning eller utbildning,
- bedriva hjälpverksamhet bland behövande,
- främja vetenskaplig forskning,
- stärka Sveriges försvar under samverkan med militär eller annan myndighet.
- främja nordiskt samarbete
För att stiftelsens inkomster ska bli skattefria krävs, inte enbart att stiftelsens ändamål är av en viss typ, utan även att ändamålet verkligen fullföljs. Vanligtvis krävs att stiftelsen delar ut 80% av avkastningen till det kvalificerad ändamålet (krav på fullföljd). Detta krav brukar man anse vara uppfyllt om stiftelsen under en femårsperiod har delat ut 80 % av dess avkastning. Vidare ställs det krav på att stiftelsens verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande – 90 – 95 % -tillgodoser kvalificerat allmännyttigt ändamål.
Förvaltning av stiftelse
Stiftelser kan skötas på två olika sätt. Det vanligaste är att stiftelsen har en styrelse som är ansvarig och sköter stiftelsens alla angelägenheter allt från att förvalta stiftelsens egendom till att uppfylla stiftelsens ändamål genom att lämna anslag, stipendier eller vad som är aktuellt till destinatärkretsen (sökanden). I stiftelseurkunden ska det framgå hur styrelsen utses och hur många ledamöter som ska ingå. Hur styrelsearbetet ska organiseras och hur kapitalförvaltningen skall handhas kan styrelsen bestämma. Men det är viktigt att poängtera att det är stiftelseurkunden (gåvobrev eller testamentet) som utgör stiftelsens ”styrinstrument”. Det är i stiftelseurkunden som ändamålet är fastlagt och det är också där som framgår hur ändamålet ska uppfyllas.
Det andra sättet som stiftelsen kan skötas på är s.k. anknuten förvaltning, vilket betyder att det är förvaltaren som företräder stiftelsen och tecknar dess firma. Ofta är det bank, kommun eller universitet som är utsedd som förvaltare. Då är det förvaltaren som är totalansvarig för stiftelsens angelägenheter. Det hindrar förstås inte att det likväl kan finnas någon form av ”styrelse” men som i juridisk betydelse har en annan uppgift – exempelvis förslagsställare på lämpliga stipendiater – och kan därför mera jämställas med ett slags ”priskommitté”.
Stiftelselagen
Sedan 1996 har vi en stiftelselag som reglerar våra stiftelser allt från
- hur en stiftelse bildas
- hur förvaltningen kan ordnas,
- föreskrifter om olika förvaltningsformer,
- hur bokföringen skall var anordnad
- revision och kravet på kvalificerad revisor,
- skadestånd,
- ändringar av föreskrifter,
- likvidation och upplösning och
- tillsyn över stiftelsernas skötsel m.m.
Tillsynen över stiftelser sköts av länsstyrelsen i respektive län. Enligt regeringens förslag (2009) kommer tillsynsverksamheten att centraliseras till ett färre antal län.
Ideella föreningar med ordet stiftelse i namnet
Värt att känna till är att det finns ideella föreningar, som har en länsstyrelses tillstånd att ha ordet stiftelse i sitt namn, t.ex. Sverige-Amerika Stiftelsen. De är alltså inte stiftelser utan har endast ordet i sitt namn.
Se även
Referenser
Källor
- Stiftelselagen (1994:1220)
- Henning Isoz, Stiftelselagen – En kommentar; Norstedts gula bibliotek
- Christina Backman m.fl, Stiftelsehandboken; Norstedts Juridik, 2008
- Lagrådsremiss, Stiftelser – frågor om registrering och tillsyn m.m., 2008
Externa länkar
- Länsstyrelsernas register över stiftelser i Sverige
- Stiftelser är eviga och självägande
- Sveriges kristna råd om bl. a. krav för att bilda stiftelse
