Labbar
Från Rilpedia
| ?Labbar | |
|---|---|
 Kustlabb (adult sommar, ljus fas)
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Underordning: | Måsfåglar Lari |
| Familj: | Labbar Stercorariidae Gray, 1871 |
| Släkte: | Stercorarius Brisson, 1760 |
 Antarktisk labb (Stercorarius antarctica)
|
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Labbar (Stercorariidae) är en familj fåglar i ordningen vadarfåglar som består av det enda släktet Stercorarius.
Innehåll |
Utseende
Labbar är måsliknande mörka fåglar som till stor del är havslevande. Till färgen är de i huvudsak mörka, både vinter och sommar med vita inslag i fjäderdräkten. Flera av arterna förekommer i mörk-, ljus och mellanfas. Vingarna är långa, smala och spetsiga och den första pennan är längst. Gamla individer av de mindre labbarna har karaktäristiska förlängda stjärtfjädrar.
Näbben är försedd med mjuk hud och är jämförelsevis kort, men tjock och grov. Näbben är framtill hoptryckt och vid roten nästan trind (rund). Överkäkens spets är hakformigt krökt nedåt, och underkäken bildar en utböjd vinkel bakom den nedskurna spetsen. Näsborrarna ligger långt framför näbbens mitt och är små, smala och bakåt avsmalnande. Benen är av medellängd och framtill täckta av tvärplåtar. Foten har en kort och svag, tämligen högt sittande baktå samt krökta, spetsiga och skarpkantade klor.
Systematik
Systematiken kring labbar är under diskussion och framför allt är det olika uppfattningar kring vilka taxa som ska ha artstatus och vilka som ska kategoriseras som underarter. Familjens tiotal taxa behandlades tidigare som två släkten där de större arterna fördes till släktet Catharacta medan de mindre fördes till släktet Stercorarius. Senare forskning har gjort gällande att de inte rör sig om olika släkten utan slår istället samman släktena till det enda släktet Stercorarius. Vissa taxonomer anser fortfarande att sydpolslabb (Stercorarius maccormicki) och antarktisk labb (Stercorarius antarctica) är underarter av storlabb medan Sibley & Monroe (1990) behandlar taxonet lonnbergi som en egen art. Sibley & Ahlquist (1993) behandlar istället labbar som en släktgrupp, kallad Stercorariini, i underfamiljen Larinae, i familjen måsar och trutar (Laridae), i ordningen storkfåglar (Ciconiiformes)
De tre arterna antarktisk labb (S. antarctica), sydpolslabb (S. maccormicki) och chilensk labb (S. chilensis) kallas ibland för det sydliga storlabbskomplexet. Dessa tre arter är mycket svåra att särskilja i fält om man inte befinner sig i ett känt häckningsområde.
Arter
- bredstjärtad labb (Stercorarius pomarinus)
- kustlabb (Stercorarius parasiticus)
- fjällabb (Stercorarius longicaudus)
- Stercorarius longicaudus longicaudus
- Stercorarius longicaudus pallescens
- storlabb (Stercorarius skua)
- antarktisk labb (Stercorarius antarctica)
- Stercorarius antarctica antarctica
- Stercorarius antarctica lonnbergi
- Stercorarius antarctica amiltoni
- sydpolslabb (Stercorarius maccormicki)
- chilensk labb (Stercorarius chilensis)
Biotop och utbredning
Flera arter hör hemma i kallare trakter och vistas i allmänhet vid salt vatten.
Häckning
De lever ensamma eller parvis, men påträffas under parningstiden flera tillsammans, ibland kolonivis. Labbarna häckar mest vid kusterna och lägger två fläckiga ägg. Ungarna matas länge av föräldrarna. Både ägg och ungar försvaras energiskt av föräldrarna.
Beteende och föda
Deras flykt är mycket snabb, och under hård vind kantrar de likt liror. De är ganska bra på att gå och de vilar stående på skären, oftast på den högsta klippan. Simmar ofta men kan inte dyka. De är dåliga störtdykare och kan inte själva fånga andra fiskar än sådana, som befinner sig alldeles under vattenytan. De flesta fiskar fångas genom parasitism, dvs den jagar akrobatiskt, mest måsar och tärnor, till de spyr upp fisk ur krävan som labben fångar i flykten. Under häckning tar labben även ägg och fågelungar samt fjällmöss och ryggradslösa djur.
Måsar, tärnor och andra fåglar reagerar ofta på en labb som på större rovfåglar.
Etymologi
Ordet labb kommer från fågelns gångsätt på land. Det finns dialektala ord som labba vilket betyder att man går tungt. Namnet är synonymt med ordet labb som i stor näve eller djurtass. I Sven Nilssons Foglarna 1858 kallas de för labbe.
Källor
- Lars Larsson, Birds of the World, 2001, CD-rom
Externa länkar
Artportalen: Dagens fågel - senaste observationerna - bilder
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
