Stenknäck
Från Rilpedia
| ?Stenknäck Status i världen: Livskraftig (lc)[1] Status i Sverige: Livskraftig |
|
|---|---|
.jpg) Stenknäck
|
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike: | Djur Animalia |
| Stam: | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam: | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass: | Fåglar Aves |
| Ordning: | Tättingar Passeriformes |
| Familj: | Finkar Fringillidae |
| Släkte: | Coccothraustes |
| Art: | Stenknäck C. coccothraustes |
|
|
|
| §Coccothraustes coccothraustes Auktor: Linné, 1758 |
|
 Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen
|
|
Stenknäck (Coccothraustes coccothraustes) är en stor fink med mycket kraftig näbb.
Innehåll |
Utseende
Stenknäcken är brun på ovansidan och askgrå med rostbrun anstrykning på undersidan. Stjärten och vingpennorna är svarta, den förra i spetsen, de senare i infanet försedda med en vit fläck. Honan har mer dämpade färger än hannen, i övrigt är könen lika. Kroppslängden är 18-19 centimeter och vikten cirka 50-60 gram.
Läte
Lätet är ett explosivt knäppande zick samt ett koltrastlikt dämpat srri. Sången, som hörs mest på våren, är lågmäld och består av zickanden varierat med knirranden och knarranden i gulsparvsliknande ramsor.
Utbredning
Stenknäcken häckar i stora delar av Europa och tempererade delar av Asien. De nordliga populationerna är flyttfåglar medan de sydliga är stannfåglar eller strykfåglar.
Förekomst i Sverige
I Sverige förekommer den mest i södra och mellersta delen och tidigare även där sparsamt, men har på senare tid ökat i antal och häckar allt längre norrut.
Häckning och biotop
Stenknäcken blir könsmogen efter ett år. Under häckningsperioden förekommer den i löv- och blandskog, parker och fruktträdsodlingar. Boet byggs i en klyka mellan några grenar, vanligen högt upp i ett lövträd, och är konstfärdigt sammanflätat av riskvistar samt invändigt fodrat med fina rötter, ull och hår. Honan lägger 3 till 6 ljusblå ägg. Äggen ruvas i 13 till 14 dagar, huvudsakligen av honan. Båda föräldrarna utfodrar ungfåglarna.
Föda
På hösten äter den mycket gärna kärnor av körsbär. Dessutom förtär den kärnor av rönnbär, oxelbär och dylikt samt olika sorters frön.
Referenser
Noter
Källor
- Stenknäcksläktet i Nordisk familjebok 1917
- Kernbeißer (Art) i tyskspråkiga Wikipedia 9 november 2005
- Christopher Perrins under medverkan av David Attenborough: Fågelliv i Europa, Bonnier Fakta, Stockholm 1986, Juhani Vuorinen (övers.), sid. 198. ISBN 91-34-50909-7.
Externa länkar
- Artportalen: Dagens fågel - senaste observationerna - bilder
- Dansk ornitologisk forening
- Wikimedia Commons har media som rör Stenknäck
