Från Rilpedia

?Kranskaktussläktet
Tegelkranskaktus (R. fiebrigii)
Systematik
Domän:	Eukaryoter Eukaryota
Rike:	Växtriket Plantae
Division:	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision:	Gömfröväxter Angiospermae
Klass:	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning:	Caryophyllales
Familj:	Kaktusväxter Cactaceae
Underfamilj:	Cactoideae
Tribus:	Trichocereeae
Släkte:	Kranskaktussläktet Rebutia
Vetenskapligt namn
§Rebutia Auktor: K.Schum., 1895[1]
Arter
Cintiakaktus (R. cintia) Cylinderkranskaktus (R. cylindrica) Kamkranskaktus (R. arenacea) Kranskaktus (R. minuscula) Liten kranskaktus (R. pygmaea) Luden kranskaktus (R. neumanniana) Myskkranskaktus (R. steinbachii) Mörkröd kranskaktus (R. deminuta) Rosenkranskaktus (R. narvaecensis) Solkranskaktus (R. heliosa) Tegelkranskaktus (R. fiebrigii) Vitblommig kranskaktus (R. albiflora) R. albipectinata R. caineana R. canigueralii R. cardenasiana R. einsteinii R. fabrisii R. fidana R. mentosa R. neocumingii R. oligacantha R. padcayensis R. ritteri R. steinmannii R. tarijensis
Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen Växtindex

Kranskaktussläktet (Rebutia) är ett suckulent växtsläkte inom familjen kaktusar.

Innehåll 1 Beskrivning 2 Förekomst 3 Odling 4 Synonymer 5 Referenser

Beskrivning

Kranskaktusar är i regel klotformade, växer ensamma från början, men hos äldre plantor växer det ett antal sidoskott. Kloten är försedda med åsar, i vissa fall med mycket djupa fåror mellan åsarna. De flesta arterna har en kraftig pålrot av knölig karaktär, men med en mycket smal rothals. Areolerna är cirkelformade eller ovala och avståndet mellan dem varierar mycket. Alla arter har relativt styva taggar och dessa är uppdelade på 8 till 18 radiärtaggar, och upp till åtta centraltaggar som står rakt ut från växtkroppen. Taggarnas längd blir från 1,3 till 3,8 centimeter, och centraltaggarna är alltid något längre än radiärerna. Blommorna sitter i en ring uppe i toppen, har en kort pip nedanför den tratt som bildas av petalerna. Blommorna blir cirka 3,8 centimeter i diameter, är oftast gula eller blekt orange i olika nyanser.

Förekomst

Kranskaktusarna härstammar främst från Andernas torra sluttningar i Sydamerika, framför allt från Bolivia, norra Argentina och just över gränsen i Chile.

Odling

Detta långsamt växande släkte är lätta att föröka med frö. Det trivs bäst i lätt skugga och krukorna bör vara djupa med en jord bestående av lika delar sand och humus. Normal bevattning från vår till höst, och hålls det helt torra så klarar de en minimumtemperatur på 5ºC under vinterhalvåret. Om luftfuktigheten är hög så bör de placeras i en miljö med högre omgivningstemperatur.

Synonymer

Följande släkten har förts över till släktet Rebutia:

• Aylostera Speg. 1923^[1]
• Bridgesia Backeb.
• Cylindrorebutia Fric & Kreuz.
• Digitorebutia Fric & Kreuz. 1940^[1]
• Echinorebutia Fric ^[2]
• Eurebutia Fric ^[2]
• Gymnantha Y.Itô
• Mediolobivia Backeb. 1934^[1]
• Mediorebutia Fric ^[2]
• Neogymnantha Y.Itô
• Reicheocactus Backeb.
• Setirebutia Fric & Kreuz. ^[2]
• Spegazzinia Backeb. 1933^[1]
• Sulcorebutia Backeb. 1951^[1]
• Weingartia Werderm. 1937^[1]

Referenser

1. ↑ ^{1,0 1,1 1,2 1,3 1,4 1,5 1,6} The Cactus Family, Edward F.Anderson • ISBN 0-88192-498-9
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3} Ogiltig nomenklatur.