Maria Elisabet

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Prinsessan Maria Elisabet av Sverige, hertiginna av Östergötland
I Linköpings domkyrka hittas hertigparets gravplats. Texten på minnesstenen lyder: Under detta hvalf hvila Gustaf Wasas barnabarn Johan, hertig af Östergöthland, född 1589, död 1618, och dess gemål Maria Elisabeth, född 1596, död 1618. Stiftets biskop reste stenen 1825.

Prinsessan Maria Elisabet av Sverige, född på Örebro slott 10 mars 1596, död på Bråborgs slott 7 augusti 1618. Dotter till hertig Karl (sedermera Karl IX) och Kristina av Holstein-Gottorp.

Biografi

Maria Elisabet tycks ha lidit av någon slags nervsjukdom eller psykisk sjukdom, och led av något slags anfall eller "konvulsioner". Hon sades ha blivit mycket bortskämd av sina föräldrar, som gjorde sitt bästa för att dölja hennes sjukdom. Hon vigdes med sin kusin hertig Johan av ÖstergötlandStockholms slott Tre kronor 1612. Äktenskapet blev barnlöst och brukar inte beskrivas som lyckligt, men de levde mycket luxuöst med sitt eget hov på sina residens i Vadstena och Bråborg.

Maria Elisabet dog av sin livslånga sjukdom endast 22 år gammal och ligger begravd vid sidan av sin make i Linköpings domkyrka.

Häxjakt

Hertigen och hertiginnan av Östergötland regerade ganska självständigt i sitt eget hertigdömde och Maria Elisabet tycks ha utövat visst inflytande. Här iscensattes Sveriges första häxjakt1610-talet, för vilken hertigparet var direkt ansvariga. En kvinna anklagades av deras hovpredikant Claudius Prytz för att ha förgjort hertigparet, och avrättades i Söderköping. En ny lag utfärdades som tillät stränga och godtyckliga straff för trolldom då man inte kunde döma dem enligt den milda landskapslagen, och sju kvinnor avrättades i Finspång 1617, bland dem Elin i Näs. Denna verksamhet tillskrevs många gånger hertigparet; " tvenne slemma och beryktade trollkonor, som deras F. Nåder hertig Johan och hans älskliga gemål F. Maria Elisabet efter Guds tillstädelse förgjorde, brända emellan vika på en ort som kallas Skogby vad". Då den verkliga häxjakten utlöstes år 1669, påminde Per Brahe om häxjakten i Östergötland på 1610-talet; " Att förfara alltför skarpt emd dem som äre inifcerade, efter de inbilla sig mycket som inte är realt, och den skarpa executionen lär öka trolldomen, som i H. Johans tid skedde", och " Hr Riksdrotsen påminte sig om Hertig Jans furstinna. Hon begynte till att låta bränna några, så att på sistone icke en hustru var, som icke allenast var beskylld". Endast omkring tio avrättningar är dock bekräftade.

Källor

Personliga verktyg
På andra språk