Nattskärra

Från Rilpedia

(Omdirigerad från Spånekäring)
Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
?Nattskärra
Status i världen: Livskraftig (lc)
Status i Sverige: Sårbar
Paukstelis.jpg
Systematik
Domän: Eukaryoter
Eukaryota
Rike: Djur
Animalia
Stam: Ryggsträngsdjur
Chordata
Understam: Ryggradsdjur
Vertebrata
Klass: Fåglar
Aves
Ordning: Skärrfåglar
Caprimulgiformes
Familj: Nattskärror
Caprimulgidae
Släkte: Caprimulgus
Art: Nattskärra
Vetenskapligt namn
§Caprimulgus europaeus
Auktor: Linné, 1758
Caprimulgus europaeus.jpg
Blue morpho butterfly2 300x271.jpg
Hitta fler artiklar om djur med Djurportalen

Nattskärra (Caprimulgus europaeus) är den enda fågelarten i familjen nattskärror som förekommer i norra Europa.

Innehåll

Utseende

Nattskärran är välkamouflerad. Dess hela fjäderdräkt är vattrad av grått, svart och rostgult med längsgående svarta fläckar. Hos hannen har de tre främsta handpennorna en stor vit fläck på mitten, och de två yttersta stjärtpennorna på varje sida har vit spets. Honan, som för övrigt utmärks genom något dunklare färger, har dessa partier rostgula i stället för vita. Längden från näbb till stjärtspets är 26-29 cm, vingspannet 57-64 cm. Hane och hona är lika stora.

Nattskärran har ett stort, platt huvud med en mycket kort men mycket bred näbb, som omges av borst som går ut från näbbroten. De korta fötterna med starkt förlängd mittå kan man sällan se när man observerar fågeln i naturen. När den flyger verkar fågeln betydligt större och falkliknande.

Läte

Man lägger märke till nattskärran främst genom dess sång. Den framförs oftast från en upphöjd plats och kan närmast jämföras med ljudet av en motorcykel som kör förbi på långt avstånd. Denna sång framförs i timtal nästan utan paus i skymningen och på natten. Detta "surrande", som varierar i tonhöjd och ljudstyrka, växlar vid större upprördhet från kvåårååårrrårrr... till erreeerreerrreerrreeerr... När det plötsligt avstannar kan man ibland förnimma mycket höga, utdragna diiieyyh-inslag och flerfaldiga, ganska högljudda vingslag. Även näbbklappranden kan höras särskilt när den jagar insekter.

Ljudexempel

I följande exempel kan man tydligt märka variationer i intensitet som orsakas av att fågeln byter läge: http://www.virtual-bird.com/songs/caprimulgus-europaeus.mp3

Omgivning och utbredning

Gul: häckningsplatser
Blå: vinterlokaler
Blå stjärnor:möjliga övervintringslokaler

Nattskärran lever mest i öppna miljöer eller gles skog. I övriga Europa förekommer den på öppna hedar och i buskmarker, men i Sverige mest i gles tallskog och på hyggen. Den förekommer allmänt i södra och mellersta Sverige, sällsyntare längre norrut. För övrigt finns den i hela Europa, med undantag av norra Ryssland, samt västra Asien. Den flyttar bort rätt tidigt på hösten, i slutet av augusti eller början av september, och återkommer i första hälften av maj. Den övervintar i stora delar av södra Afrika.

Populationen i Sverige, liksom i övriga Europa, har minskat kraftigt under senare delen av 1900-talet. Nattskärran tycks ha missgynnats av förändringar i jord- och skogsbruket som lett till tätare skog utan inslag av åkerbruk och betesmark och större andel gran på bekostnad av tall och lövträd. Det är också relativt vanligt att nattskärror som sitter still på vägar blir överkörda av bilar.

Livsföring

Fastän nattskärran uppenbarligen orienterar sig helt med synen, är den ändå både under häckningstiden och på vintern uteslutande skymnings- och nattaktiv. Den tillbringar dagen på marken, ofta med indraget huvud. När den flyger upp mot ett träd landar den direkt på stammen och inte som andra fåglar på en gren.

Nattskärrans föda består av flyginsekter, av vilka den föredrar större och mjukhudiga arter av skalbaggar och nattfjärilar.

Häckning

Nattskärran bildar par under häckningssäsongen. Oftast häckar arten endast en gång om året, men en andra häckning kan förekomma. Den lägger två ägg, som är vackert gråmarmorerade. De är 30-35 mm långa och 20-22 mm tjocka. Nattskärran bygger inget bo, utan äggen läggs på vegetationslös torr mark och ruvas under ungefär 18 dagar, nästan uteslutande av honan. Ungfåglarna matas av båda föräldrarna i mindre än 20 dagar. Ungfåglarna lämnar oftast utan särskild övningsflygning uppväxtområdet genast efter att de blivit självständiga.

Nattskärran och människan

Folktro

Nattskärran tilldrar sig uppmärksamhet genom sin närgångenhet och sitt orädda uppträdande samt genom sitt nattliga levnadssätt och den tysta spöklika flykten. Den har sedan äldre tider varit föremål för många vidskepliga föreställningar:
Enligt en gammal föreställning, som är utbredd hos befolkningen i södra och mellersta Europa, skulle nattskärran suga mjölk av getter och andra kreatur som går på bete. Föreställningen kan möjligen komma av att nattskärror utnyttjar den rika förekomsten av insekter i närheten av boskapen.

Namn

Att nattskärran spelar en stor roll i folks medvetande bevisas även av dess många namn. Det finns ett hundratal dialektala namn på nattskärra som exempelvis: blakka, hörknarr, kvällknarr, nattblacka, nattblarra, nattnorpa, nattskräv(l)a, nattskäddra, spinnrock och spånkäring. Alla dessa namn anser man härstammar från nattskärrans besynnerliga nattliga läten.[1]

Föreställningen om att nattskärror suger mjölk från kreatur har också gett dem olika namn som det tyska namnet ziegenmelker, det danska "gede-malker" och det latinska namnet caprimulgus. Dessa tre namn betyder alla "getmjölkare". Något motsvarande svenskt folknamn tycks inte finnas.

Referenser

Noter

  1. Svenska akademins ordbok samt Nordisk familjebok

Källor

Externa länkar

Personliga verktyg