Sovjeternas palats

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Fil:Palace of Soviets - perspectice.jpg
Den påtänkta versionen från 1936

Sovjeternas palats (ryska: Дворец советов, Dvorets sovetov) var ett påtänkt byggprojekt av den sovjetiska regeringen under 1930-talet i Sovjetunionens huvudstad Moskva för att skapa ett administrativt centrum och en kongresshall i Moskva nära Kreml, på platsen Kristus Frälsarens katedral som revs för ändamålet. Palatset skulle ha varit 415 meter högt och samtidigt världens högsta byggnad vid denna tid, men projektet blev aldrig klart.

Ritningen som vann tävlingen för palatsets utformning gjordes av den sovjetiska arkitekten Boris Jofan. Under hela byggets historia fanns ändringar angående husets arkitektur och beträffande byggplatsen och fram till Tysklands infall i Sovjetunion var bara mindre delar av projektet utförd.

Byggnadsarbetet påbörjades 1937, men avbröts vid Tysklands invasion av Sovjetunionen 1941. Åren 1941-1942 monterade man ner byggnadens stålkonstruktion, för att använda stålet i befästningar och broar. Byggandet återupptogs aldrig, och 1958 omvandlades byggnadens grund till världens största offentliga utomhuspool. Den rivna Kristus Frälsarens katedral återuppfördes 1995-2000, efter Sovjetunionens fall.

Efter kriget fanns ett stort antal projekt som hade högre prioritet och sedan sågs palatset inte längre som passande i tidens anda.

Innehåll

Rivningen av Kristus Frälsarens katedral

5 december 1931 minerades och sprängdes Kristus Frälsarens katedral, på order av Stalins minister Kaganovitj. Det krävdes flera explosioner för att förstöra katedralen, och mer än ett år att röja platsen från spillrorna efter katedralen.

Ursprungliga marmorreliefer från Kristus Frälsarens katedral bevarades dock, och finns idag att beskåda på klostret Donskoj i Moskva. Under lång tid var de den enda påminnelsen om att katedralen någonsin existerat.

Offentlig arkitekttävling

Den andra, offentliga, internationella arkitekttävlingen inleddes 18 juli 1931. Sammanlagt 272 lämnades in till tävlingen, inklusive 160 arkitektoniska förslag (136 sovjetiska, 24 utländska). Tävlingen lockade internationella arkitekter som Le Corbusier, Joseph Urban, Walter Gropius, Erich Mendelsohn, och Armando Brasini, Boris Jofans italienska lärare. Amerikanska bidrag samordnades av Albert Kahn. Det var Brasini som kom med idén att placera en gigantisk Leninstaty på skyskrapan.

Enorm publicitet följde projektet fram till 1941, och 1931-32 publicerades recensioner och rapporter över hela världen.

Olika bidrag till tävlingen:

Se också

Sovjeternas palats i litteratur och kultur

Ryszard Kapuściński beskriver förstörandet av Kristus Frälsarens katedral och projektet med Sovjeternas palats i boken Imperiet.


Personliga verktyg