Sofie Sager
Från Rilpedia
Sofie (eller Sophie) Sager, född i Växjö 1825, död i New York 1902, var en svensk författare och feminist, aktiv i Sverige och USA. Hon var en av de första kvinnorörelse-aktivisterna och föreläsarna. Hon är också känd i historien som den kanske första kvinna i Sverige som anmälde ett våldtäktsförsök och vann målet i domstol. Våldtäktsmålet, det så kallade Sagerska målet, var mycket uppmärksammat av hennes samtid.
Innehåll |
Bakgrund
Sager var dotter till en brukspatron och gick i flickskola i Jönköping. I skolan lärde hon franska och broderi. Som vuxen blev hon fattig, och försörjde sig som guvernant och sällskapsdam. Hon ville öppna en affär och klädmakeri, och reste år 1848 till Stockholm för att utbilda sig i sömnad på en ateljé, "fru Hultmans ateljé". Hon hyrde ett rum hos skomakarmästare Dillström, men kände sig inte trygg i huset, som fungerade som lönnkrog och möjligen bordell. Hyresvärdinnan ska även ha föreslagit henne att prostituera sig.
Då hon sökte efter ett nytt rum, fick hon många förslag om att prostituera sig för ett rum; då hon en dag stod och grät över detta på en bro, tröstades hon av en äldre man, stallmästare Möller, som erbjöd henne att dela rum med en linnesömmerska som hyrde ett rum i hans hus, vilket hon gick med på. Linnesömerskan visade sig dock vara prostituerad. Möller erbjöd sig att lära henne franska, bad henne kalla honom onkel, sade att hon inte behövde betala för rummet och att han var mycket mer kapabel än en ung man att fullfölja sina "äktenskapliga" plikter, och attackerade henne till slut sexuellt, en gång i hennes säng. Hon försvarade sig genom att slå tillbaka, och frustrerad över hennes ovillighet misshandlade han henne. Han hotade henne, slog henne, tog strypgrepp på henne, och låste till slut in henne i ett rum och förvägrade henne mat. Hon lyckades fly då han sov, och tog sig ut på gatan, där hon letade upp en läkarmottagning. Läkaren, Brisman, skrev ett intyg på hennes skador och uppmanade henne att anmäla Möller till polisen, vilket hon också gjorde.
Rättegången
Under rättegången kallades Sager för sinnessjuk; Möller hävdade att hon var mentalt sjuk, att hon var en nöjelysten äventyrerska och att han hade gett henne en örfil då hon hade anklagat honom för att ha gjort ett sexuellt närmande. Skomakarfamiljen hon hade varit inlogerad hos tidigare vittnade också om att hon måste vara mentalsjuk eftersom hon påstått att de höll en illegal krog. Vissa undrade också om hon inte kunde räknas som Möllers piga, vilket gjorde att misshandeln kunde anses som laglig, sk husaga.
Sager stöddes av Brisman, och kunde också lämna fram ett intyg från läkarundersökningen som bekräftade alla de skador hon fått av Möllers överfall och misshandel. Rätten lade stor vikt vid läkarintyget. Målet avslutades med att Möller dömdes som skyldig till våldtäktsförsök under hot med livsfara för offret. Straffet var böter.
Hela målet väckte stort uppseende och uppmärksammades i pressen (i bla Aftonbladet och Stockholms Dagblad). Under denna tid var det ytterst ovanligt att en kvinna frivilligt anmälde någon för våldtäkt, eftersom det i mycket ansågs vara offrets fel, och för att det också gav offret en svår skamstämpel, vilket gjorde målet ovanligt.
Feministisk aktivist
Sofie Sager blev nu aktiv som föreläsare inom feminism. Hon propagerade för utbildning för kvinnor och jämlikhet mellan könen. Hon hävdade, att kvinnor blev modlösa och inaktiva av de låga rättigheterna och fick dåligt självförtroende av sin låga bildning. Hon talade bland annat om vilken ytlig utbildning som erbjöds i de högsta lärosäten, som fanns öppna för kvinnor; nämligen de flickskolor där hon själv gått: "Kvinnans närvarande bildning står på skrala fötter. Föräldrarna ägna all sin håg åt att skaffa sönerna lärdomar, men bryr sig ej om att ge döttrarna den uppfostran de bör ha."
Hon utgav boken: Bilder ur livet. Ett fosterbarns avslöjande genealogi (1852), som var en dramadokumentär om hennes erfarenheter. i denna framhöll hon att förtryck gjorde kvinnor modlösa och avsakand av rättigheter gav dem dåligt självförtroende, men som fria skulle även de kunna uträtta saker. Vid ett tillfälle höll hon ett föredrag klädd i manskläder, bla på ett bord i Stallarmästaregården, "till det glada auditoriets ogemena nöje". Hon ansåg att : "Kvinnan, som av en allvis skapare, erhållit lika mycket förstånd som mannen, ej behöver underkasta sig annat tvång än denne." Hon stavade dåligt och hånades för detta, men blev beundrad i vissa kretsar för sin verbala förmåga och gjorde succé i Uppsala, där hon dansade med Prins Gustaf på en studentbal.
Efter våldtäktsrättegången var dock hennes "goda namn" och "rykte" förstört, och hon utsattes för hård kritik, förlöjligades och hånades i pressen, skrattades ut och ansågs utskämd. Ännu i 1916 års utgåva av Nordisk Familjebok beskrevs hennes arbete som "groteskt och löjeväckande".[1] Hon sade själv: "Jag är den första kvinna, som i Sverige offentligen står upp för emancipationen, vilken än ej kunna vara så utbredd, som den i framtiden kommer att bli."
Sofia Sager flyttade 1859 till USA, där hon var aktiv i den amerikanska kvinnorörelsen. Hon gifte sig 1861 med musikläraren E. A. Wiener, en amerikan av tyskt ursprung. Hon utgav i USA A woman's desire and a Man's duty (1861) och A lecture on modern society and the marriage relation (1880). Vid hennes död skrev en svensk amerikan att hon en gång varit så ryktbar att män burit hennes bild i botten av sina cylinderhattar.
Citat
"Jag är den som trotsar opinionens falska grundsatser ty jag vill i min vandel visa min emancipation."
" Jag är den första kvinna, som i Sverige offentligt uppträtt för emancipationsteorin, vilken därför ej ännu kan vara så utbredd, som den i en framtid kommer att bli."
Verk
- Bilder ur livet. Ett fosterbarns avslöjande genealogi (1852)
- A woman's desire and a Man's duty (1861)
- A lecture on modern society and the marriage relation (1880)
Referenser
- Isa Edholm: Kvinnohistoria, Alfabeta Bokförlag AB, Stockholm, Falun 2001. ISBN 91 501 0054 8.
- Gunhild Kyle och Eva von Krusenstjerna: Kvinnoprofiler, Natur och Kultur, Norstedts Tryckeri AB Stockholm 1993. ISBN 91-27-75349-2.
- Ulf Beijbom: Utvandrarkvinnor. Svenska kvinnoöden i Amerika (2006)
Noter
- ↑ Sofia Sager i Nordisk familjebok, Uggleupplagan
Litteratur
- Lisbet Scheutz: Berömda och glömda stockholmskvinnor : sju stadsvandringar : 155 kvinnoporträtt. (2001)
- Maj Olsen: Sofie Sager : revoltör mot dubbelmoral (1974)
