Från Rilpedia

Slaget vid Kirkholm
Del av Andra polska kriget
Målning av Peter Snayer från 1630.
Datum 27 september 1605 Plats Kirkholm, ca 25 km s.ö. om Riga Utfall Polsk-litauisk seger
Stridande
Sverige	Polen-Litauen
Befälhavare
Karl IX	Jan Karol Chodkiewicz
Styrka
9 000 infanteri 2 000 kavalleri 11 kanoner	1 300 infanteri 2 500 kavalleri 5 kanoner
Förluster
5 500 döda och sårade	100 stupade 200 sårade

Slaget vid Kirkholm, (lettiska Salaspils), var ett slag mellan Sverige och Polen under andra polska kriget den 27 september 1605. (17 september enligt den gamla kalendern, som användes i Sverige vid denna tid).

Vid detta slag led den svenska armén ett av sina svåraste nederlag genom tiderna mot en polsk-litauisk ryttarhär om ca 3700 man, vars stomme utgjordes av lansbeväpnade bevingade husarer. Svenskarna hade 11 000 man men led trots tredubbel numerär överlägsenhet ett gruvligt nederlag och förlorade bortåt 8 tusen man i stupade vilket är jämförbart med förlusterna i slaget vid Poltava 1709. Sett till härens totala antal som var lägre än vid Poltava, är förlusterna vid Kirkholm avsevärt större än vid det senare slaget. Nederlaget berodde bland annat på det skickliga, tungt beväpnade polska rytteriet, de sk bevingade husarerna under den stridbare Jan Karol Chodkiewiczs befäl. Förlusten medförde en grundlig omstrukturering av taktiskt uppträdande, samt anammande av det polska rytteriets anfall i sporrsträck med blanka vapen, vilket lade grunden till de svenska framgångarna under det senare trettioåriga kriget.

Kuriosa

• Under stridens hetta räddade ryttmästaren Henrik Wrede (död 1605) Karl IX:s liv genom att överlämna sin häst till kungen som därigenom kunde fly. Själv stupade Wrede när han, utan häst, försökte freda sig mot polackerna. P.g.a. detta hjältedåd förlänade konungen år 1608 Elimä fjärding i Finland till Henrik Wredes änka och barn. Ett svärds som sägs vara Wredes finns bevarat i Livrustkammaren (- invnr 13641 i Livrustkammarens samlingar)

Litteratur

• Närkingar i krig och fred 1 (1989).