Skyskrapa

Från Rilpedia

Texten från svenska Wikipedia

Skyskrapor i Frankfurt am Main. Staden kallas ibland för Mainhattan.

En skyskrapa är en hög, beboelig, fristående byggnad (höghus) som reser sig märkbart över omgivningen. Ordet syftar på att byggnaden tycks så hög att den "skrapar vid skyn" och myntades först på engelska (skyscraper).

Hong Kong har fler skyskrapor än någon annan stad i världen.^{[källa behövs]}

Definition

Det finns ingen entydig, överenskommen definition av exakt hur hög en skyskrapa ska vara för att kallas en skyskrapa. Man brukar säga att huset ska höja sig märkbart över sin omgivning, vilket innebär att ett 80 meter högt hus i en för övrigt lågbyggd stad kan anses som en skyskrapa, medan det till exempel i Hong Hong krävs högre höjder än så.

Organisationen Emporis Standards har däremot för sina statistiksyften definierat att en skyskrapa ska vara minst 100 meter hög.^[1]

Ytterligare ett kriterium för att begreppet skyskrapa ska få tillämpas är att byggnaden till större del ska gå att vistas i, den ska alltså nästan uteslutande vara indelad i våningsplan. Därmed bortses från många höga byggnadskonstruktioner som religiösa byggnader, kommunikationsmaster, industribyggnader och torn, som till exempel Eiffeltornet och Tokyo Tower. Skyskrapa är dessutom en delmängd av höghus, vilket gör att alla skyskrapor är höghus, vilket av Emporis Standards definieras som ett hus som har minst tolv våningar eller är mer än 35 meter högt.^[2]

Historia

En bild som visar världens högsta byggnader 1896. Klicka på bilden för att förstora.

De första skyskraporna byggdes i slutet av 1800-talet i de amerikanska storstäderna Chicago och New York. Skyskrapans tillkomst berodde på flera faktorer, dels hade innerstäderna blivit så stora att det framstod som bättre att bygga högt och centralt än lågt och i periferin, dels hade stål med tillräcklig hållfasthet för höga byggnader tagits fram och framför allt hade hissen uppfunnits. Som världens första skyskrapa brukar Home Insurance Building i Chicago räknas. Den byggdes 1885, var 42 meter hög (tio våningar) och revs år 1931. En av de äldsta bevarade skyskraporna är Reliance Building, byggd 1890-94, också i Chicago.

Den första moderna skyskrapekonstruktionen (med till exempel aerodynamisk utformning, grundläggning i berggrunden, expresshissar och egen vattenförsörjning) anses vara Woolworth Building, New York, invigd år 1913.

Höjd

En bild som visar några skyskrapors höjd.

Skyskrapors höjd räknas från mark till spira eller tak. Spiror ska inte förväxlas med master, då master inte räknas med i byggnadshöjden. Ett exempel är Sears Tower i Chicago som skulle fått epitetet världens högsta byggnad om man räknade in masten. Som reglerna föreskriver[1] räknades istället Taipei 101 och Petronas Towers som de högsta byggnaderna i världen mellan år 1998 och 2007 då Burj Dubai övertog titeln.

En byggnads höjd kan variera kraftigt beroende på dess användningsområde. För bostadshus innebär det ungefär tre meter per våning, medan det för kommersiella byggnader ofta krävs över fyra meter per våningsplan. Ett bra exempel på detta finns att skåda i Sydney, där två av stadens högsta byggnader utgörs av en 60 våningar hög kontorsbyggnad samt en 73 våningar hög bostadsbyggnad. Trots de 13 extra våningarna i bostadshuset skiljer sig byggnadernas höjd med mindre än tre meter.

Skyskrapor i Europa

I Europa har få skyskrapor byggts. Orsaken är att den största stadstillväxten i Europa skedde på 1800-talet, innan tekniken medgav skyskrapebyggen. De skyskrapor som byggts sedan dess har oftare tillkommit mer av politiska skäl, som ett sätt för myndigheter eller företag att manifestera sin egen storhet, än av den utrymmesbrist som tvingade fram Chicagos och New Yorks skyskrapor. Under efterkrigstiden har dessutom stadsbyggnadsfilosofierna i Europa och USA skilt sig åt; i europeiska länder har stadstillväxten kanaliserats till tätbebyggda förorter (så kallade satellitstäder) med både bostäder och arbetsplatser, medan man i USA har låtit bygga skyskrapor med kontor i innerstäderna och stora villaområden utanför städerna.

Ett undantag från detta var i det gamla östblocket, där man ofta byggde ett par skyskrapor i de största städerna som manifestation över makt och teknikens landvinningar. Sådana exempel är Warszawas kulturpalats, Leipzigs universitet och Stalinskraporna.

Tyskland

Ett undantag från Europas avsaknad av skyskrapor utgörs av Frankfurt am Main som utmärker sig för sina skyskrapor. Detta är unikt i Europa och staden ser inte ut som en europeisk stad utan har i stället ett tydligt amerikanskt utseende. Den är den mest USA-influerade staden i Europa. På grund av dess utssende har staden också kallats Mainhattan.

2000-talet

Byggandet av skyskrapor fick ordentlig fart i Madrid och Moskva som numera har Europas högsta skyskrapa. Moskva kommer att bli första staden i Europa med en skyskrapa på över 300 meter när Federationstornet står färdigt.

Sverige

Turning Torso, i Malmö reser sig märkbart över den omgivande byggnaderna och är ett landmärke som syns vida omkring.

I Sverige har intresset för att bygga skyskrapor varierat genom tiderna. De första skyskraporna som byggdes i Sverige var Kungstornen på Kungsgatan i Stockholm. Tvillingtornen är bägge 60 meter höga. De ansågs vara ett modernt uttryck för sin tid och räknas bland Europas första skyskrapor. Fram till andra världskriget var höghusbyggandet i Sverige begränsat på grund av rådande ekonomisk depression. Efter kriget tog utvecklingen ny fart i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet. I Stockholm byggdes Wennergren Center, Skatteskrapan, Hötorgsskraporna, Folksamskrapan med flera byggnader och i Malmö byggdes Sveriges högsta bostadshus Kronprinsen under tidigt 1960-tal. Därefter avstannade utvecklingen under miljonprogramsåren då man främst koncentrerade sig på standardiserade höghusvarianter om 8-16 våningar. Bara i vissa av fallen är de husen tillräckligt höga för att kunna klassas som skyskrapor.

Under 1970-talet riktades det stark kritik mot skyskrapor som ansågs bidra till att göra inne- och utemiljön främmande och skrämmande för människan som var vana vid lägre och småskaligare bebyggelse. "Tätt och lågt" var nyckelord som gällde till slutet av 1980-talet, då en stark ekonomi gjorde att intresset vaknade för ny skyskrapebebyggelse även i mindre städer. I Sverige byggdes till exempel skrapan i Västerås med 26 våningar, hotell Sheraton i Malmö med 22 våningar (numera Hilton), Läppstiftet i Göteborg, Söder Torn i Stockholm med flera byggnader. Finans- och fastighetskrisen i början av 1990-talet bidrog till att luften gick ur många av de tilltänkta projekten.

Under de senaste åren har intresset åter vaknat upp för byggande av nya skyskrapor i Sverige, främst representerade av Turning Torso i Malmö och Kista Science Tower i Stockholm. Våren 2009 presenterades planerna på uppförandet av en 100 meter hög skyskrapa vid den planerade Citybananstationen i Stockholm och en 120 meter hög skyskrapa i norra Stockholm, Victoria Tower.

Flera svenska skyskrapeprojekt har dock stannat på skrivbordet efter protester, eller för att planerna visat sig ekonomiskt ohållbara, till exempel planerna på att i Göteborg uppföra ett 30-våningshus i stadsdelen Gårda och ett annat i Krokslätt. Andra exempel är planerna på Scandinavian Tower (325 meter inklusive mast) och Malmö Tower (216 meter), båda i Malmö, och en 210 meter hög skyskrapa vid Telefonplan i södra Stockholm.

Skyskrapor i världen

Städer i västvärlden med flest skyskrapor ligger i Australien, USA och Kanada. Sedan 90-talet började en förskutning till Asien. Städer som Hongkong, Shanghai, Kuala Lumpur, Manila, Tokyo, Bangkok, Seoul, Dubai och de största kinesiska städerna började bygga skyskrapor och det är i Asien många av de högsta skyskraporna finns idag.

Byggboom

Det byggs just nu fler skyskrapor i världen än någon annan gång i världshistorien, I USA boomar nu på nytt Chicago för första gången sedan 1970-talet, New York och många andra amerikanska städer har också många projekt på gång. Största projekten i USA just nu är det nya WTC-området på Manhattan, där bland annat Freedom Tower byggs. I Europa har speciellt Madrid påverkats av byggnadsboomen, men överlägset starkaste boomen på kontinenten har Moskva. Moskva har redan Europas högsta och beräknas inom fem år ha Europas fyra högsta skyskrapor.

Asien är dock regionen som bygger flest skyskrapor, Kinas byggboom är den största i världshistorien för ett land. Länder som på 1990-talet gick in i ekonomisk kris efter byggboomen då, som Malaysia och Sydkorea, har nu också börjat bygga på nytt. Städerna som bygger allra mest är Dubai och Shanghai men även Hong Kong. I Dubai finns i dag åtta skyskrapor högre än 300 meter, ett antal som kan komma att öka till över 30 till år 2012. Dubai bygger inte minst 808 meter höga Burj Dubai. År 2008 började man arbeta på grudnen till en skyskrapa på över 1000m i Dubai kallad Nakheel Tower. Historien upprepar sig dock och året världens högsta byggnad Burj Dubai nådde sin högsta höjd kraschade världsekonomin. Det kommer antagligen inte påbörja några nya projekt på över 400 meter tills en ny byggboom drar igång, vilket globalt sett kan ta årtionden.

Världens högsta skyskrapor

Världens högsta skyskrapa är Burj Dubai i Dubai, Förenade Arabemiraten med sina 818 meter. World Trade Center i New York som stod färdigt 1972/1973 och raserades 2001 nådde höjden 417 respektive 415 meter med sina 110 våningar.

Empire State Building med Chrysler Building i bakgrunden, New York.

Taipei 101 i Taiwan, världens högsta färdiga skyskrapa.

Se även

• Sveriges högsta skyskrapor
• Europas högsta skyskrapor
• USAs högsta skyskrapor
• Punkthus
• Torn
• Mast
• Al burj
• Burj Dubai
• Skyskrapor i Dubai

Källor

1. ↑ ”Data Standards: Real Estate, skyscraper (ESN 24419)”. Emporis Standards. http://standards.emporis.com/?nav=realestate&lng=3&esn=24419. Läst 2007-08-07. 
2. ↑ ”Data Standards: Real Estate, high-rise building (ESN 18727)”. Emporis Standards. http://standards.emporis.com/?nav=realestate&lng=3&esn=18727. Läst 2007-08-07. 

Externa länkar

• Skyscrapers.com
• How stuff works - How Skyscrapers Work
• Skyskrapa
• Dubai-Tornet
• CN-Tower
• Skyskrapor under 1900-talet diagram
• Här finns skyskraporna
• Städerna med flest skyskrapor