Sköns socken
Från Rilpedia
Sköns socken | |
---|---|
Sockenfakta | |
Läge |
|
Landskap | Medelpad |
Län | Västernorrlands län |
Kommun | Sundsvalls kommun |
Härad/tingslag | Medelpads östra domsagas tingslag |
Stift | Härnösands stift |
Församling | Sköns församling |
Yta km2 | |
Folkmängd SCB 2003 | 18720 |
Kyrkor | Sköns kyrka, Birgittakyrkan, Bosvedjans kyrka, Byns gravkapell |
Sevärdheter | Birsta köpstad |
Platser | Birsta, Bosvedjan, Bydalen, Gärde, Johannedal, Korsta, Ljustadalen, Skönsberg, Sundsbruk och Tunadal. Tidigare Haga och Skönsmon |
Grannsocknar | Timrå socken, Sundsvalls stad, Alnö socken, Selånger socken, Njurunda socken |
Sköns socken i Medelpad var under medeltiden en rik jordbruksbygd som tillsammans med Selånger utgjorde Medelpads maktcentrum, i kyrkligt såväl som världsligt avseende. [1] Socknen blev år 1884 landskommun, och ombildades år 1948 till köping. 1965 uppgick Sköns köping i staden Sundsvall, vilken 1971 blev Sundsvalls kommun.
Innehåll |
Historia
Runsten vid Sköns kyrka (M 15) |
Runsten vid Sköns kyrka (M 16) |
Den industriella revolutionen inleddes i Sverige med ångsågverken längs norrlandskusten, och den första ångsågen startade i Tunadal i Sköns socken 1849. Den ursprungliga lokalbefolkningen fortsatte att ägna sig åt jordbruk, utan istället rekryterades sågverksarbetare i huvudsak från andra delar av landet. Till följd av detta ökade befolkningen i Skön från knappt 900 personer år 1840 till 11 000 år 1890.[2][3] År 1917 överträffades folkmängden i Sköns socken endast av några få socknar i Södra Sverige.[4]
Vid bildandet av Sköns landskommun år 1884 inrättades municipalsamhället Skönsmon och tio år senare ytterligare två municipalsamhällen, nämligen Gångviken och Skönsberg. Municipalsamhällena upphörde år 1948, då Skönsmon inkorporerades med Sundsvalls stad, medan resten av kommunen ombildades till Sköns köping.
Byar och övriga orter
Skön bestod 1650 såväl som 1947 av följande byar, från norr: Finsta, Sund (se Sund IF), Birsta, Västland, Målås, Maland (se Malands IP), Öråker, Härsta, Ljusta (idag Östra Birsta, väster om nuvarande Ljustadalen), Berge, Römsta, Hugsta,Hammal, Råsta, Hillsta, Gudmundsbyn, Färsta, Knölsta, Näs, Filland (idag Filla), Gärde, Högom (mellan nuvarande Bosvedjan och Bydalen), Valknytt, Tunaby, Tunabäck, Byn (vid bensinmacken i nuvarande Bydalen) och Korsta. Vid skattläggningen 1650 fanns ytterligare två byar, nämligen Gran och Stafre, som senare sammanslogs till Prästbordet.
År 1947 fanns dessutom följande orter, från norr räknat: Skönviks sågverk, Gångvikens municipalsamhälle, Sundsbruk, Sunds sågverk, Johannedals sågverk, Näs lastageplats, den s.k. Fillandsgropen och Hollandslinan, Tunadals sågverk, Korstagropen med Hollnadslinan, Pettersvik (Numera Petersvik), Ortviken och Killingholmen, samt Heffners eller Skönsbergs municipalsamhälle. Skönsmon kom till på 1600-talet genom köp av bönder i området.[5] Haga tillhörde ursprungligen Byn, men införlivades med Skönsbergs municipalsamhälle 1929, och överfördes till Sundsvalls stad 1948.[6]
Se även
- Bureätten
- Sköns församling
- Sköns kyrka
- Njurunda, Sköns och Ljustorps tingslag
- Sköns tingslags valkrets
Fotnoter
- ↑ Sundvallsminnen Ljustadalen - Johannedal
- ↑ Sundvallsminnen - Befolkningsutveckling
- ↑ Sundvallsminnen - Urval av församlingar
- ↑ Nordisk familjeordbok, Uggleupplagan, 1917, sidan 1379
- ↑ Mattias Oskar Johannes Svedberg: Från gamla Skön. Del I, sid. 12. Sundsvall 1947.
- ↑ Sundsvallsminnen - Haga