Sköns socken

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
Sköns socken
Sockenfakta
Läge

62°27′N 17°21′O / 62.45, 17.35

Landskap Medelpad
Län Västernorrlands län
Kommun Sundsvalls kommun
Härad/tingslag Medelpads östra domsagas tingslag
Stift Härnösands stift
Församling Sköns församling
Yta km2 
Folkmängd SCB 2003 18720
Kyrkor Sköns kyrka, Birgittakyrkan, Bosvedjans kyrka, Byns gravkapell
Sevärdheter Birsta köpstad
Platser Birsta, Bosvedjan, Bydalen, Gärde, Johannedal, Korsta, Ljustadalen, Skönsberg, Sundsbruk och Tunadal. Tidigare Haga och Skönsmon
Grannsocknar Timrå socken, Sundsvalls stad, Alnö socken, Selånger socken, Njurunda socken

Sköns socken i Medelpad var under medeltiden en rik jordbruksbygd som tillsammans med Selånger utgjorde Medelpads maktcentrum, i kyrkligt såväl som världsligt avseende. [1] Socknen blev år 1884 landskommun, och ombildades år 1948 till köping. 1965 uppgick Sköns köping i staden Sundsvall, vilken 1971 blev Sundsvalls kommun.

Innehåll

Historia

Den industriella revolutionen inleddes i Sverige med ångsågverken längs norrlandskusten, och den första ångsågen startade i Tunadal i Sköns socken 1849. Den ursprungliga lokalbefolkningen fortsatte att ägna sig åt jordbruk, utan istället rekryterades sågverksarbetare i huvudsak från andra delar av landet. Till följd av detta ökade befolkningen i Skön från knappt 900 personer år 1840 till 11 000 år 1890.[2][3] År 1917 överträffades folkmängden i Sköns socken endast av några få socknar i Södra Sverige.[4]

Vid bildandet av Sköns landskommun år 1884 inrättades municipalsamhället Skönsmon och tio år senare ytterligare två municipalsamhällen, nämligen Gångviken och Skönsberg. Municipalsamhällena upphörde år 1948, då Skönsmon inkorporerades med Sundsvalls stad, medan resten av kommunen ombildades till Sköns köping.

Byar och övriga orter

Skön bestod 1650 såväl som 1947 av följande byar, från norr: Finsta, Sund (se Sund IF), Birsta, Västland, Målås, Maland (se Malands IP), Öråker, Härsta, Ljusta (idag Östra Birsta, väster om nuvarande Ljustadalen), Berge, Römsta, Hugsta,Hammal, Råsta, Hillsta, Gudmundsbyn, Färsta, Knölsta, Näs, Filland (idag Filla), Gärde, Högom (mellan nuvarande Bosvedjan och Bydalen), Valknytt, Tunaby, Tunabäck, Byn (vid bensinmacken i nuvarande Bydalen) och Korsta. Vid skattläggningen 1650 fanns ytterligare två byar, nämligen Gran och Stafre, som senare sammanslogs till Prästbordet.

År 1947 fanns dessutom följande orter, från norr räknat: Skönviks sågverk, Gångvikens municipalsamhälle, Sundsbruk, Sunds sågverk, Johannedals sågverk, Näs lastageplats, den s.k. Fillandsgropen och Hollandslinan, Tunadals sågverk, Korstagropen med Hollnadslinan, Pettersvik (Numera Petersvik), Ortviken och Killingholmen, samt Heffners eller Skönsbergs municipalsamhälle. Skönsmon kom till på 1600-talet genom köp av bönder i området.[5] Haga tillhörde ursprungligen Byn, men införlivades med Skönsbergs municipalsamhälle 1929, och överfördes till Sundsvalls stad 1948.[6]

Se även


Fotnoter

  1. Sundvallsminnen Ljustadalen - Johannedal
  2. Sundvallsminnen - Befolkningsutveckling
  3. Sundvallsminnen - Urval av församlingar
  4. Nordisk familjeordbok, Uggleupplagan, 1917, sidan 1379
  5. Mattias Oskar Johannes Svedberg: Från gamla Skön. Del I, sid. 12. Sundsvall 1947.
  6. Sundsvallsminnen - Haga

Externa källor

Personliga verktyg