Sjukförsäkring
Från Rilpedia
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
1955 infördes allmän sjukförsäkring i Sverige (i enlighet med lagen om allmän sjukförsäkring SFS 1947:1).
Innehåll |
Dagens regler
Se artikeln Sjukpenning.
Sjukförsäkringens administrativa organisation genom tiderna
Under slutet av 1800-talet bildades ett antal lokala sjuk- och begravningskassor. Dessa gav bidrag vid sjukdom samt till begravningskostnader. Genom 1891 års lag om sjukkassor kunde dessa registrera sig och få rättskapacitet. Samtidigt fanns också möjlighet att erhålla stadsbidrag. Från 1910 utövade Kommerskollegium tillsyn över kassorna.
Genom beslut i riksdagen 1931 så skapades erkända sjukkassor. Tanken var att det skulle finnas endast en sjukkassa i varje kommun. Dessa finansierades med statsbidrag, kommunbidrag samt avgifter från medlemmarna.
Slutligen infördes 1955 allmän sjukförsäkring genom lagen (1947:1) om allmän sjukförsäkring. Sjukkassornas ställning reglerades i denna lag, och försäkringen blev obligatorisk.
Kommerskollegium blev så småningom både tillsyns- och besvärsinstans. Kollegiets uppgifter övertogs efter hand av Socialstyrelsen och senare pensionsstyrelsen samt slutligen 1953 Riksförsäkringsanstalten.
1961 års riksdag beslutade att sjukkassorna skulle sköta adminstrationen av folkpension samt ATP. I samband med detta bestämdes att sjukkassorna skulle organiseras landstingsvis. De allmänna försäkringskassorna bildades.
Riksförsäkringsverket inrättades 1961 och ersatte då de tidigare myndigheterna Pensionsstyrelsen och Riksförsäkringsanstalten. Verket fungerade som en första instans vid besvär mot försäkringskassans beslut. Samtidigt infördes Försäkringsdomtolen (FD) som andra (och högsta) besvärsinstans inom sjukförsäkringsområdet.
Genom försäkringsadministrationsreformen den 1 januari 1979 tillkom en ny instans: Försäkringsrätten. Försäkringsrätten fungerade som en mellaninstans vid besvärsprövning. Besvär mot försäkringskassan beslut behandlades alltså först av försäkringsdomstolen. Överklagan av försäkringsrättens beslut skedde till Försäkringsöverdomstolen. Riksförsäkringsverket fick därmed en renodlad tillsynsroll.
Genom en reform 1 april 1982 (prop 1981/82:88) infördes prövningstillstånd vid överklagan till Försäkringsöverdomstolen, möjlighet för försäkringsrätten att besluta med en enda domare i ett ärende. Samtidigt fick försäkringskassorna större möjlighet att ompröva sina beslut.
Prövningstillstånd skulle medges vid prejudikatdispens (av vikt för ledning av rättstillämpningen), vid grova felaktigheter i försäkringsrättens handläggning samt ändringsdispens (om det finns anledning att ändra det slut försäkringsrätten kommit till).
Vid behandling av ett mål bestod försäkringsdomstolen av tre lagfarna ledamöter samt två lekmän.
1991 övertogs försäkringsrättens uppgifter av länsrätterna, vars beslut kan överklagas hos Kammarrätt och i sista instans hos Försäkringsöverdomstol.
1 juli 1995 så avskaffades Försäkringsöverdomstolen. Försäkringskassans beslut överklagas numera till länsrätt, kammarrätt och regeringsrätt.
Sjukförsäkringsavgift
Sjukförsäkringsavgiften ska täcka samhällets kostnader för sjukskrivningar. För en anställd är avgiften år 2007 8,78 % Egenföretagare har olika avgift beroende på hur många karensdagar man väljer. År 2007 ger tre karensdagar en avgift på 7,86%, och 30 karensdagar ger 6,99 %.
Sjukförsäkring i USA
I USA saknar mer än var sjätte person sjuförsäkring. Det finns flera olika organisationer så kallade HMO (health maintainence organizations).En av dessa är Medicaid är endast till för de fattigaste utan är till för dem som tjänar mindre än 8400 USD per år. [1]
Källor
- Beata Losman: Svensk förvaltningshistoria: [Elektronisk resurs] (ISBN 91-973841-8-6) [[2]]
