Segerdagen 1945
Från Rilpedia
Segerdagen 1945 är den dag då man runt om i världen firar slutet på det andra världskriget. Dagen infaller däremot på olika datum i olika länder, beroende på när man räknar att kriget slutade. I EU infaller dagen den 8 maj, medan de firar den 9 maj i Oberoende staters samvälde. Skillnaden beror på tidsskillnaden, då det redan hade hunnit bli den 9 maj i Sovjetunionen när den tyska kapitulationen trädde i kraft. I USA firar man både Victory in Europe Day (VE Day) den 8 maj och Victory over Japan Day (V-J Day) den 14 augusti.
Den tyska presidenten (Reichspräsident) Karl Dönitz gav den 8 maj Wilhelm Keitel fullmakt för att skriva under det andra kapitulationsdokumentet i Berlin. Dagen innan hade Alfred Jodl skrivit under det första avtalet i Rheims i Frankrike. Kapitulationen skedde helt villkorslöst.
I USA dedicerade presidenten Harry Truman, som fyllde 61 år samma dag, segern till minne av sin föregångare Franklin D. Roosevelt på grund av dennes engagemang för att avsluta kriget. Roosevelt hade dött den 12 april, mindre än en månad tidigare.
Innehåll |
Firande och helgdag
Västeuropa och USA
Sextioårsminnet av Segerdagen högtidlighölls runt om i EU och USA den 8 maj 2005. I Tallinn var segerdagen 2007 hårt bevakad av polis med anledning av en omdiskuterad flytt av den så kallade Bronssoldaten. Medan Estland officiellt firade 8 maj så var det många ryskspråkiga som samlades både vid statyn och dess tidigare plats den 9 maj.
I Norge kallas dagen frigöringsdagen och är flaggdag.
Ryssland och OSS
Under den sovjetiska tiden firades alltid den 9 maj som segerdagen i Stora fosterländska kriget, med parader av Röda armén på Röda torget i Moskva. Denna högtidsdag har levt vidare i det post-kommunistiska Ryssland. Segerdagen är idag en flitigt firad nationell helgdag i Ryssland och några andra länder i Oberoende staters samvälde. Firandet är störst i Ryssland där en mängd militärparader hålls, varav en traditionellt går över Röda torget i Moskva. De första två åren efter kriget var dagen helgdag men 1947 så beslöt man att dagen skulle vara en traditionell arbetsdag och så fortsatte den att vara fram till tjugoårsjubileumet 1965. Då återinrättades datumet som en firad helgdag i Sovjetunionen, vilket den också fortsatte vara fram till Sovjetunionens fall. Paraderna och firandet upphörde till stor del under de närmaste åren efter kollapsen men dagen återinrättades än en gång till segerdagens femtioårsjubileum 1995 då Moskva tillät två parader, en för fotsoldater över Röda torget och en med deltagare från trupperna och övigt militärt maskineri över kullen Poklonnaya. Sedan dess har dagen firats med årliga parader över Röda torget, men idag är soldaterna obeväpnade. Det är också en dag då överlevande krigsveteraner samlas och hedras. Många ryska familjer passar också på att göra en vårutflykt tillsammans.
Terrordåd i samband med firandet
- 2002: Ett bombexplosion riktad mot en militärparad i staden Kaspijsk i Dagestan i Ryssland dödar många soldater, men också många barn[1].
- 2004: Den tjetjenska presidenten Achmat Kadyrov mördas genom att en sprängladdning exploderar under VIP-läktaren på stadion i Groznyj där firandet pågår[2].
Externa länkar
(engelska)
Referenser
Källor
- Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från ryskspråkiga Wikipedia
- Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia
Noter
- Wikimedia Commons har media som rör Segerdagen 1945
