Knut Olivecrona

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Samuel Detlof Rudolf Knut Olivecrona, född 7 oktober 1817 på Mässvik, i Bro socken, Värmland, död 2 februari 1905, var en svensk jurist och skriftställare.

Olivecrona var professor i allmän lagfarenhet och romersk rätt vid Uppsala universitet 1852-67, under läsåret 1861/62 var han rektor för Uppsala universitet. Justitieråd 1868-89 och ledamot av Permanenta skiljedomstolen i Haag från 1902

Olivecrona är mest känd för sitt engagemang för avskaffandet av dödsstraffet i Sverige, och med sin bok Om dödsstraffet från 1866 (Utökad upplaga 1891) gjorde han sig ett namn både inom och utom Sveriges gränser. Sitt engagemang sade han sig ha fått från en upplevelse i sin barndom, då han i samband med en resa längs trakterna kring Örebro på 1830-talet fick se en avrättningsplats i skogen med där kvarvarande steglade kroppar. Han intresserade sig också för förbättringsanstalter för brottsliga och vanartade barn och ungdomar och utgav 1873 två uppmärksammade redogörelser för de franska åkerbrukskolonierna Val-d’Yèvre och Mettray, vilka blev förebild för den 1875 inrättade åkerbrukskolonin Hall vid Södertälje.

Han invaldes som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 11 november 1896.

Knut Olivecronas personarkiv finns på Uppsala universitetsbibliotek, Handskrifts- och musikavdelningen.

Han gifte sig 1848 med Maria Magdalena "Malla" Schenson, med vilken han fick tre döttrar och en son. Hustrun avled redan 1854, och tre år senare gifte han om sig med skriftställarinnan och feministen Rosalie Olivecrona. I detta äktenskap föddes en dotter och en son. Han var farfar till läkaren Herbert Olivecrona och rättsfilosofen Karl Olivecrona.

Referenser

  • Olivecrona, Knut, Hågkomster samlade från en lång lefnad, utgivna av Carl Frängsmyr (Stockholm, 2008).
  • Olivecrona, Knut, Om dödsstraffet, (Stockholm, 1866).
  • Seth, Ivar, Överheten och svärdet - svensk dödsstraffsdebatt 1810 - 1973, (Stockholm, 1984).
  • Frängsmyr, Carl, "Kanslern och den akademiska friheten: Striderna vid den juridiska fakulteten i Uppsala under 1850-talet", Lychnos 2005.


Företrädare:
Fredrik Ferdinand Carlson
Uppsala universitets rektor
1861-1862
Efterträdare:
Lars Fredrik Svanberg
Personliga verktyg