STS-41-C
Från Rilpedia
 |
|
| Fakta | |
|---|---|
| Uppdrag: | 11 |
| Rymdfärja: | Challenger (5) |
| Startplats: | Startplatta 39A vid Kennedy Space Center i Florida |
| Start: | 6 april 1984, 08:58 (EST) |
| Landningsplats: | Edwards Air Force Base |
| Landning: | 13 april 1984, 05:38 (PST) |
| Färdens tid: | 6 dagar, 23 timmar, 40 minuter, 7 sekunder |
| Sträcka: | 4,619 miljoner km |
| Varv: | st |
| Apogeum: | 468 km |
| Perigeum: | 222 km |
| Banlutning: | 28,5° |
| Besättning | |
| Befälhavare: | Robert L. Crippen (3) |
| Pilot: | Francis R. Scobee (1) |
| Uppdragsspecialister: | George D. Nelson (1) James D. A. van Hoften (1) |
 |
|
| Kronologi | |
| Föregående uppdrag | Nästa uppdrag |
STS-41-B  |
STS-41-D  |
STS-41-C var den elfte flygningen i det amerikanska rymdfärjeprogrammet och den femte i ordningen för rymdfärjan Challenger. Det var också den andra flygningen som följde den nya uppdragsnumreringen.
Innehåll |
Start och landning
Starten skedde klockan 08:58 (EST) 6 april 1984 från Pad 39A vid Kennedy Space Center i Florida.
Landningen skedde klockan 05:38 (PST) 13 april 1984 vid Edwards Air Force Base i Kalifornien.
Uppdragets mål
STS-41-C hade två huvudmål. Ett var att placera LDEF (Long Duration Exposure Facility) i omloppsbana. Denna satellit innehöll 57 olika experiment för att undersöka effekter av långtidsexponering på elektronik, optik och olika material. I januari 1990 plockade STS-32 ner LDEF. Det andra målet var att fånga, reparera och sedan placera tillbaka den trasiga satelliten Solar Max i sin omloppsbanna.
Noterbart
Besättningen hade tagit med sig en IMAXkamera.
Besättning
- Robert L. Crippen (3), befälhavare
- Francis R. Scobee (1), pilot
- George D. Nelson (1), uppdragsspecialist
- James D. A. van Hoften (1), uppdragsspecialist
- Terry J. Hart (1), uppdragsspecialist
