Från Rilpedia

Denna artikel handlar om Elitserien i ishockey från och med säsongen 1975/1976. Se också Elitserien i ishockey 1927/1928-1934/1935.

Elitserien är den högsta nivån i ishockeyns seriespel för herrar i Sverige. Elitserien i ishockey har spelats sedan säsongen 1975/1976. Utseendet på serien har dock varierat en del genom åren.

Innehåll 1 Historia 2 Säsongen 2006/2007 och framåt 2.1 Spelordning 2.2 Övrigt 3 1996/1997-2005/2006 3.1 Spelordning 3.2 Derbygrupper 2005/2006 3.3 Poängsystem fr.o.m. 2004/2005 3.4 Poängsystem 1999/2000-2003/2004 3.5 Slutspel 4 1987/1988-1995/1996 5 1986/1987 6 1977/1978-1985/1986 7 1975/1976-1976/1977 8 Äldre historia 8.1 Slutspelsformer 9 Svenska mästare genom åren 10 Säsonger 10.1 Salemfonden 11 Källor 12 Noter 13 Se även 14 Externa länkar

Historia

Inför Svenska Ishockeyförbundets årsmöte föreslog Arne Grunander, då ordförande för Djurgårdens IF och senare ordförande för Svenska Ishockeyförbundet, en serie med sex lag som möttes fyra gånger per säsong, totalt 20 omgångar. Djurgårdens IF var vid denna tid överlägsna i Sverige, och man ville göra det svenska seriespelet jämnare. Förslaget var mindre populärt bland landsortsklubbarna och drogs tillbaka på grund av det starka motståndet. I stället fick Arne Grunander i uppdrag av Svenska Ishockeyförbundet och Seriekommittén att utreda frågan om införande av ett nytt svenskt seriesystem.

Leksands IF blev svenska mästare överlägset säsongen 1973/1974, svenska mästerskapstiteln säkrades redan med fyra omgångar kvar att spela, och serien ansågs vara för ojämn. Förespråkare talade om att locka mer publik, motståndarna påpekade att fler långresor skulle ge mer ekonomiska problem. Då säsongen var över lovade Arne Grunander att färändring var på grund. Ärenden gick ut på remiss bland klubbarna i Division I, och bara MoDO AIK var emot.

I april 1974, efter att seriespelet i ishockey i Sverige säsongen 1973/1974 avslutats, beslöt Svenska Ishockeyförbundet på ett extrainsatt årsmöte säsongen att 1974/1975 skulle bli en övergångssäsong, inför Elitserien som startade säsongen 1975/1976 ^[1].

Beslutet att införa Elitserien påskyndades av då Amerikanen Bruce Norris, som ägde NHL-klubben Detroit Red Wings, ville införa en professionell Europaliga från säsongen 1973/1974. Helge Berglund, ordförande för Svenska ishockeyförbundet 1948-1973 samt Trafik- och stadsbyggnadsborgarråd i Stockholms stad 1945-1965, lyckades dock stoppa Bruce Norris lag från att spela i Sveriges kommunala ishallar.

Den 5 oktober 1975 släppte domarna Elitseriens första puckar i spel.

Säsongen 2006/2007 och framåt

Spelordning

Elitserien består av tolv lag som spelar 55 omgångar, d.v.s. varje lag möter de övriga lagen fem gånger. Sex lag får spela 28 hemmamatcher och 27 bortamatcher medan de övriga lagen får spela 27 hemmamatcher och 28 bortamatcher. Säsongen efter byter lagen så att antal hemma- och bortamatcher blir lika under sammanlagt två säsonger. Spelordningen med derbygrupper utgick från och med säsongen 2006/2007.

Övrigt

Se Poängsystem fr.o.m. 2004/2005 och Slutspel.

1996/1997-2005/2006

Spelordning

Elitserien bestod av tolv lag som spelade 50 omgångar. Säsongen 1997/1998 spelade man dock endast 46 omgångar. Serien bestod av tre derbygrupper med fyra lag i varje. Lagen i samma grupp mötte varandra sex gånger och de övriga lagen fyra gånger.

Derbygrupper 2005/2006

Norra gruppen: Brynäs IF Luleå HF MODO Hockey Timrå IK

Mellangruppen: Djurgårdens IF Färjestads BK Mora IK Leksands IF

Södra gruppen: Frölunda HC HV71 Linköpings HC Södertälje SK

Poängsystem fr.o.m. 2004/2005

Om matchen efter full tid är oavgjord, spelas en förlängning (sudden death) med en spelare mindre i vardera laget under högst 5 minuter. Om inget mål görs under förlängningen blir resultatet oavgjort. Poäng ges enligt följande:

• vinst under ordinarie tid ger 3 poäng
• vinst efter förlängning ger 2 poäng
• oavgjort eller förlust efter förlängning ger 1 poäng
• förlust under ordinarie tid ger 0 poäng

Poängsystem 1999/2000-2003/2004

Om matchen efter full tid var oavgjord, spelades en förlängning (sudden death) under högst 5 minuter. Om inget mål gjordes under förlängningen följde straffläggning. Lagen fick då turas om att lägga fem straffar och det lag som gjorde flest mål på dessa vann matchen. Vid lika fick lagen slå var sin straff tills ett avgörande kom. Poäng gavs enligt nedan:

• vinst under ordinarie tid gav 3 poäng
• vinst efter förlängning eller straffar gav 2 poäng
• förlust efter förlängning gav 1 poäng
• förlust under ordinarie tid gav 0 poäng

Slutspel

Vinnarna av elitserien får förutom äran en segerbonus på 1 miljon kronor. Dessutom får vinnarna fördelen att spela på hemmaplan i alla avgörande slutspelsmatcher. När elitserien är färdigspelad påbörjas slutspelet, där de åtta främsta lagen tävlar om att vinna SM-guld. Lag 9 och 10 har då spelat färdigt medan lag 11 och 12 får fortsätta att spela i Kvalserien. Kvartsfinaler, semifinaler och final spelades tidigare i bäst av fem matcher men fr.o.m. säsongen 2002/2003 spelas samtliga slutspelsmatcher i bäst av sju matcher.

Valproceduren inför SM-kvartsfinalerna fr.o.m. säsongen 2005/2006 ser ut som följer:

• Elitseriesegraren får välja mellan lagen som placerar sig 7 och 8 i grundserien.
• Tvåan i elitserien får sedan välja mellan de två sämst placerade kvarvarande lagen, alltså lag 6, 7 eller 8, beroende på vilket lag ettan väljer.
• Därefter väljer trean mellan de återstående lagen och fyran får möta det lag som blir kvar.

Semifinalerna fr.o.m. säsongen 2005/2006 sker på följande sätt:

Högst placerade lag (i grundserien) spelar mot lägst placerade lag (i grundserien). Näst högst placerade lag spelar mot näst lägst placerade lag.

1987/1988-1995/1996

Elitserien består av tolv lag som spelar 22 omgångar. Efter dessa flyttas lag 11 och 12 över till spel i Allsvenskan. De resterande tio lagen fortsätter i Elitserien och möter varandra hemma och borta ytterligare en gång. Efter sammanlagt spelade 40 omgångar går de åtta första lagen till SM-slutspel. Lag 9 och 10 har då spelat färdigt. I SM-slutspelet spelas kvartsfinaler, semifinaler och final i bäst av fem matcher.

1986/1987

Elitserien består av tio lag som spelar 36 omgångar. Efter dessa går lag 10 till Kvalserien. Inget lag flyttas ner eftersom Elitserien utökas till 12 lag säsongen efter. De första fyra lagen spelar SM-slutspel i form av semifinaler och final. Slutspelmatcherna avgörs i bäst av tre matcher.

1977/1978-1985/1986

Elitserien består av tio lag som spelar 36 omgångar. Efter dessa går lag 9 till Kvalserien och lag 10 flyttas ner för spel i Division 1 följande säsong. De första fyra lagen spelar SM-slutspel som består av semifinaler och final. Slutspelmatcherna avgörs i bäst av tre matcher.

1975/1976-1976/1977

Elitserien består av tio lag som spelar 36 omgångar. Efter dessa flyttas lag 9 och 10 ner för spel i Division 1 följande säsong. De första fyra lagen spelar SM-slutspel som består av semifinaler, match om 3:e pris och final. Slutspelmatcherna avgörs i bäst av tre matcher.

Äldre historia

SM i ishockey började spelas 1922, endast två år efter att sporten introducerats i Sverige av den amerikanske filmdirektören Raoul Le Mat. Innan elitserien blev verklighet 1975/1976 bestod den högsta serien av:

• 1974/1975 av en allsvensk serie med 16 lag
• 1955/1956-1973/1974 två grupper, Division 1 Norra och Divison 1 Södra med vardera 8 lag.
• 1944/1945-1954/1955 två grupper, "Division 1 Norra" och "Divison 1 Södra" med vardera 6 lag.
• 1935/1936 - 1943/1944 en enkelserie med 8 lag, Svenska serien.
• 1927/1928 - 1934/1935 Elitserien
• 1922/1923 - 1926/1927 Klass I

Slutspelsformer

• 1975 ett play off med de fyra främsta i den allsvenska serien.
• 1968-1974 en SM-serie med de fyra främsta i Division 1 Norra och Division 1 Södra.
• 1966-1967 ett slutspel med kvartsfinaler, semifinaler, match om tredje pris och final i bäst av tre matcher mellan de fyra främsta lagen i Division 1 Norra och Division 1 Södra.
• 1962-1965 en SM-serie med de fyra främsta i Division 1 Norra och Division 1 Södra.
• 1956-1961 en SM-serie med de två främsta i Division 1 Norra och Division 1 Södra.
• 1953-1955 ett möte mellan segrarna i Division I Norra och division I Södra i bäst av två matcher.
• 1945-1951 ettorna i Division I Norra och Division I Södra möts för att utse seriesegare. Det fristående Svenska Mästerskapet består av rena utslagstävlingar med kvartsfinaler, semifinaler och final mellan de anmälda lagen.
• 1922-1944 Det fristående Svenska Mästerskapet består av rena utslagstävlingar med kvartsfinaler, semifinaler och final mellan de anmälda lagen.

Svenska mästare genom åren

Svenska mästerskapen i ishockey har avgjorts drygt 80 gånger sedan starten 1922. Åren 1939, 1949 och 1952 kunde tävlingarna ej genomföras. Beviset för SM-seger är Le Mat-pokalen, svensk ishockeys största utmärkelse. Mest SM-guld har Djurgårdens IF med hela 16 SM-titlar.

Två spelare delar på rekordet på flest erövrade SM-guld. Lasse Björn, Djurgårdens IF och Tord Lundström, Brynäs IF har nio SM-guld var.

2009 - Färjestads BK[2] 2008 - HV71[2] 2007 - MODO Hockey 2006 - Färjestads BK 2005 - Västra Frölunda HC[2] 2004 - HV 71 2003 - Västra Frölunda HC[2] 2002 - Färjestads BK[2] 2001 - Djurgårdens IF[2] 2000 - Djurgårdens IF[2] 1999 - Brynäs IF 1998 - Färjestads BK 1997 - Färjestads BK 1996 - Luleå HF 1995 - HV71 1994 - Malmö IF 1993 - Brynäs IF 1992 - Malmö IF 1991 - Djurgårdens IF 1990 - Djurgårdens IF 1989 - Djurgårdens IF 1988 - Färjestads BK 1987 - IF Björklöven 1986 - Färjestads BK 1985 - Södertälje SK 1984 - AIK[2] 1983 - Djurgårdens IF 1982 - AIK 1981 - Färjestads BK 1980 - Brynäs IF

1979 - MODO AIK [2] 1978 - Skellefteå AIK 1977 - Brynäs IF 1976 - Brynäs IF 1975 - Leksands IF 1974 - Leksands IF[3] 1973 - Leksands IF[3] 1972 - Brynäs IF[3] 1971 - Brynäs IF[3] 1970 - Brynäs IF[3] 1969 - Leksands IF[3] 1968 - Brynäs IF[3] 1967 - Brynäs IF 1966 - Brynäs IF 1965 - Västra Frölunda IF[3] 1964 - Brynäs IF[3] 1963 - Djurgårdens IF[3] 1962 - Djurgårdens IF[3] 1961 - Djurgårdens IF[3] 1960 - Djurgårdens IF[3] 1959 - Djurgårdens IF[3] 1958 - Djurgårdens IF[3] 1957 - Gävle Godtemplares IK[3] 1956 - Södertälje SK[3] 1955 - Djurgårdens IF 1954 - Djurgårdens IF 1953 - Södertälje SK 1952 - Tävlingen inställd

1951 - Hammarby IF 1950 - Djurgårdens IF 1949 - Tävlingen inställd 1948 - IK Göta 1947 - AIK 1946 - AIK 1945 - Hammarby IF 1944 - Södertälje SK 1943 - Hammarby IF 1942 - Hammarby IF 1941 - Södertälje SK 1940 - IK Göta 1939 - Tävlingen inställd 1938 - AIK 1937 - Hammarby IF 1936 - Hammarby IF 1935 - AIK 1934 - AIK 1933 - Hammarby IF 1932 - Hammarby IF 1931 - Södertälje SK 1930 - IK Göta 1929 - IK Göta 1928 - IK Göta 1927 - IK Göta 1926 - Djurgårdens IF 1925 - Södertälje SK 1924 - IK Göta 1923 - IK Göta 1922 - IK Göta

Säsonger

---

---

Källor

• Alla tiders elitserie, Jonas Fahlman, Idrottsförlaget 2008, sidan 8-11 - Så började det
• Stora ishockeyboken, Gregor von Know, Bokförlaget Semic 2002, sidan 82-82 - Elitserien

Noter

1. ↑ Stora ishockeyboken, Gregor von Know, Bokförlaget Semic 2002, sidan 82-82 - Elitserien
2. ↑ ^{2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,6 2,7 2,8} Laget vann även Elitserien.
3. ↑ ^{3,00 3,01 3,02 3,03 3,04 3,05 3,06 3,07 3,08 3,09 3,10 3,11 3,12 3,13 3,14 3,15 3,16} Inget SM-slutspel, laget vann serien.

Se även

• Ishockeyns maratontabell för högsta serien i Sverige

Externa länkar

• Hockeyligan.se - Elitserien på nätet
• Elitserien - Ligatabell, spelscheman, inbördes möten och live scores
• Elitserien - Forum - Spelarinfo - Bloggar
• HockeySnack community
• Svensk Hockey - Elitserien 1975-2000
• Svenska Ishockeyförbundet