Ryssgubbe
Från Rilpedia
 |
Denna artikel behöver wikiformateras. Hjälp Wikipedia genom att lägga till relevanta interna länkar, kategorier, språklänkar med mera. |
 |
Denna artikel eller detta avsnitt anses inte vara skrivet ur ett globalt perspektiv. Förbättra gärna texten eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| ?Ryssgubbe | |
|---|---|
 |
|
| Systematik | |
| Domän: | Eukaryota |
| Rike: | Växtriket Plantae |
| Division: | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision: | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass: | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning: | Brassicales |
| Familj: | Korsblommiga växter Brassicaceae |
| Släkte: | Ryssgubbar Bunias |
| Art: | Ryssgubbe B. orientalis |
|
|
|
| §Bunias orientalis Auktor: L. |
|
 Hitta fler artiklar om växter med Växtportalen
|
|
Ryssgubbe (Bunias orientalis) är till sitt örtstånd den största bland Sveriges skidväxter. Den är mångårig med kraftig, seglivad pålrot, som upptill är "månghövdad" eller med andra ord bildar underlaget för en kandelaberstam, vars grenar ur sina stora, rikbladiga rosetter framalstrar de grova stjälkarna av en meters höjd. Även till sin blomning visar denna växt en kraftig utveckling, eftersom stjälken uppbär en stor mängd ganska långa och nästan jämnhöga blombärande grenar, klasar, som tillhopa bildar en sammansatt blomställning av rundad form och ofta en halv meters bredd. Blommorna är mycket talrika och ett stånd av ryssgubbe under juli månad, busklikt utbrett och överhöljt av blommor, är en präktig anblick. Denna växt kan utgöra ett besvärande ogräs på åkrar där den förekommer i massor och åt vilka den genom sin alltid frodiga växt ger intryck av stor bördighet.
I stor mängd förekommer den på åkrarna och renarna i de svenska sädesprovinserna, till exempel på Upplandsslätten, spridd upp till Bergslagen och södra Norrland. ävensom i södra Finland och sydöstra Norge. Som åkerogräs är den svår, om ens möjlig att utrota, eftersom den lodräta pålroten, som går ganska djupt, har liksom hos maskrosen en nästan obegränsad förmåga att frambringa knoppar till nya stjälkar. Växten kom till Skandinavien under senare delen av 1700-talet från Östeuropa, vilket antyds av flera av dess svenska namn såsom rysskål och ryssrova. År 1814 visade den sig plötsligt i mängd omkring Paris, sedan en rysk krigshär haft sitt läger i stadens närhet.
Blomman liknar mycket åkersenapens, men är bara hälften så stor. Blommorna har en svag, angenäm, kryddartad doft, liksom hos många andra korsblommiga växter. (Denna doft stegras till stark vällukt hos släktet Cheiranthus, dit lövkojan och lackviolen hör, och hos släktet Hesperis, aftonviolen.) Skidan är mycket kort, snett äggrund med kort spröt, och innehåller två, snett över varandra liggande rum, vartdera med ett frö, denna skida faller av oöppnad.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Ryssgubbe
