Rysk-ortodoxa kyrkan
Från Rilpedia
 |
Denna artikel kan behöva städas upp för att leva upp till Wikipedias artikelstandard. Förbättra gärna artikeln om du kan, och diskutera frågan på diskussionssidan. |
Rysk-ortodoxa kyrkan (Русская Православная церковь) är den största av de ortodoxa kyrkorna.
Rysk-ortodoxa kyrkan, eller Moskvapatriarkatet, har över 80 miljoner medlemmar och har kommit att starkt förknippas med rysk kultur och historia. Efter kommunismens fall har kyrkan upplevt en renässans och inofficiellt återfått mycket av statusen som rysk statskyrka.
Kyrkans högsta överhuvud bär titeln patriark av Moskva och hela Ryssland. Kirill av Moskva valdes 2009 till denna befattning.
Innehåll |
Historia
Förkunnare, tillhörande den bysantinska kyrkan, nådde tidigt det som idag är Ryssland. Den förste kände fursten i Kievriket som blev döpt och antog kristendomen var Vladimir. Dennes dop 988 har även kommit att räknas som kyrkans stiftelse.
Kyrkan hade sitt centrum i Kiev, fram till den mongoliska invasionen 1240. Senare fick den en ny blomstringstid med centrum i Moskva-området. Betydelsefulla personligheter under denna tid var den helige Sergej av Radonesj (död 1392) och ikonmålaren Andrej Rubljov.
Rysk-ortodoxa kyrkan blev 1448 i praktiken självständig från Det ekumeniska patriarkatet och blev 1589 officiellt erkänd som ett eget patriarkat genom en tomos av den ekumeniske patriarken Jeremias II.
Under andra hälften av 1600-talet genomförde patriarken Nikon omfattande reformer av gudstjänstordningen, som fick gammaltroende att lämna den rysk-ortodoxa kyrkan och bilda sina egna kyrkor.
Kyrkan knöts efter hand tätt till tsarväldet och var fram till 1917 rysk statskyrka. Efter den ryska revolutionen skildes kyrka och stat och en marxistiskt motiverad ateism blev statens officiella ideologi. Från 1922–23 inledde staten en omfattande förföljelse av kristna och tusentals präster, munkar och nunnor avrättades eller omkom i arbetsläger. Kyrkan fråntogs all egendom och många kyrkor revs eller kom att användas för andra ändamål.
Från 1980-talet och framåt har kyrkan återfått mycket av sin egendom. Man har även lyckats återövra mycket av sin tidigare religiösa särställning, något som ibland lett till diskriminering och begränsning av andra trossamfunds religionsutövning.
Lära och liturgi
Kyrkorummet ska gestalta och vara en försmak av himlens prakt och därför läggs stor vikt vid ritualens och inredningens estetiska former. Mässorna är mycket långa och bundna till gamla ritualer.
Ortodox kristendom är för många känd för sitt ikonmåleri. Ikonmåleriet ses, inom den rysk-ortodoxa kyrkan, som en helig handling där Kristus, Maria och olika helgon avbildas. Stilen är starkt stiliserad och bibehållen genom århundraden.
Den ortodoxa läran kom i Ryssland att blandas upp med förkristen hedendom, vilket gjort att jorden, Gudsmodern, och alla helgonen i den rysk-ortodoxa kyrkan fyller gudafunktioner, med Kristus som världshärskaren över allt detta.
Se även
- Ortodoxa kyrkan, generellt
Litteratur
- Schmemann, Serge, foto: Gerd Ludwig, Anden över Ryssland : den rysk-ortodoxa kyrkan reser sig igen efter att ha tvingats under jorden i 75 år (2009) National geographic. (nr. 4).sid. 82-101.
Länk
(engelska)
 |
Den här artikeln saknar källhänvisningar. Förbättra gärna artikeln genom att lägga till pålitliga källor (helst fotnoter). Material som inte kan verifieras kan ifrågasättas eller tas bort. (juni 2009) |
