Från Rilpedia

Rutger Fuchs, friherre och överståthållare, född 12 april 1682 i Malmö, död 10 april 1753 i Stockholm. Han var son till överstelöjtnant Kristian Fuchs som 1648 flyttade till Sverige. Rutger Fuchs inledde den militära banan 1699 och blev kapten 1704. Han tjänstgjorde till 1707 dels i östersjöprovinserna, dels i Finland och därefter i Sverige. Han blev 1710 major vid Dalregementet och 1712 överstelöjtnant. Samma år medföljde han Magnus Stenbock till Tyskland, i slaget vid Gadebusch kommenderade Fuchs hela Dalregementet och sårades så svårt i striden att han blev tvungen att använda kryckor ett helt år. 1716 deltog Rutger Fuchs i Karl XII:s anfall mot Norge samt blev samma år adlad och befordrad till överste, först vid Dalregementet och sedan vid Södermanlands regemente (fram till 1739). Även i det andra fälttåget mot Norge 1718 deltog Fuchs. Efter hemkomsten utförde han sin mest berömda bedrift då han med sitt regemente, som räknade endast 700-800 man, gjorde en avgörande insats i striden vid Södra Stäket den 13 augusti 1719. För denna bragd upphöjdes Fuchs samma år i friherrligt stånd och utnämndes till generalmajor.

Under den följande tiden tog Fuchs verksam del i det politiska livet. Han slöt sig i allmänhet till Arvid Horn. Den krigiska stämning, som väcktes till liv på 1730-talet, tycks emellertid ha smittat den gamle krigaren, och vid riksdagen 1738-39 slöt sig Fuchs till hattpartiet, insattes i sekreta utskottet och i den tolvmannanämnd, som utarbetade en försvarsplan och det så kallade sekreta bihang, genom vilket regeringen under vissa omständigheter bemyndigades förklara Ryssland krig. 1739 utnämndes Fuchs, med hjälp av påtryckningar från ständerna, till överståthållare i Stockholm. Det dröjde inte länge förrän Fuchs åter skilde sig från hattarna. Redan 1740 uppträdde han ivrigt mot krigspolitiken och tillhörde under den följande partikampen mösspartiets ledande och mest ansedda män.

Rutger Fuchs dog den 10 april 1753 i Stockholm och hans jordfästning i Riddarholmskyrkan förrättades av överhovpredikant Schröder.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).