Roma kloster
Från Rilpedia
Roma kloster var ett munkkloster tillhörande cisterciensorden. Det låg ganska mitt på Gotland, nära det som nu är samhället Roma, omkring 2 mil sydost om Visby. Då fanns i närheten ett tingsställe, där gotlänningarnas landskapsting hölls.
Klostret grundades år 1163[1] av munkar från Nydala kloster på platsen för det gotländska tinget, Gutnaltinget, därav klostrets medeltida namn, Gutnalia (jfr. artikeln om allting). Det ägde stora egendomar i Estland såväl som på Gotland och Öland. Till skillnad från sitt moderkloster verkar det ha varit välbeställt. Munkarna sålde jordbruksprodukter i Visby och exporterade också till andra Hansastäder.
Från 1400-talet kallades det framför allt Roma. Endast få dokument finns kvar om klostrets historia. Dess förste kände abbot, Petrus, var personlig lärjunge till Bernhard av Clairvaux. Redan i början av 1200-talet var klostret betydande. Man vet till exempel att dess abbot tillsammans med två prostar på Gotland, 1213 fick i uppdrag av påven Innocentius III att döma i tvister mellan svärdsriddarna i Livland och deras vedersakare. Klostret förvärvade stora besittningar på Gotland, särskilt i det centrala området, och även på Öland och i Estland.
1419 vädjade abboten Johannes av Roma till högmästaren i Marienburg mot den livländske ordensmästarens försök att beskatta klostergodsen. 1491 kan man se att besittningarna på öland var i fara, genom att abboten Hans då klagade hos konung Hans: Sten Sture den äldre hade tagit dem i besittning. Förmodligen sammanhängde detta med fejden 1487, då herr Sten tog ön från Ivar Axelsson (Tott). Klostrets siste abbot hette Johannes Bohnsack. Denne blev 1519 tvingad att avstå de estländska godsen till Kristian II. Ersättning skulle erhållas i Skåne, men den uteblev säkerligen. När själva klostret blev indraget är oklart. Men det var inte senare än 1531. Bohnsack blev då kyrkoherde i det närbelägna Hälla (eller Björke) och levde fortfarande 1547.
Efter att klostret konfiskerats av kronan under reformationen kallades det Roma kungsgård. Klosterbyggnaderna stod kvar ganska orörda på 1500- och 1600-talen. På 1730-talet hämtade landshövding Grönhagen från dem sten till uppbyggandet av den nya manbyggnaden på bredvidliggande Kungsgården. Valven på klosterkyrkan - en präktig kalkstensbyggnad från klostrets första århundrade i typisk cisterciensstil efter mönstret av Fontenay i Burgund - raserades då, och kyrkan inreddes till ladugård. I början av 1800-talet lät landshövding Cederström riva sidoskeppens yttermurar ytterligare. Ladugårdsinredningen togs bort efter en eldsvåda 1898.
Idag finns inga synliga rester av klosterbyggnaderna. En mindre utgrävning 1961 avslöjade deras läge. Kyrkan är idag en välbevarad ruin. Den har inretts till friluftsteater och samlar stor publik under hela semestersäsongen av teaterensemblen "Romateatern".
Fotnoter
- ↑ Enligt handskriften Cronologia Dunensis ca 1190.
Externa länkar
Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 (Not).
