Från Rilpedia

Robert Bernard Anderson, född 4 juni 1910 i Burleson, Texas, USA, död 14 augusti 1989 i New York, var en amerikansk republikansk politiker.

Han arbetade som gymnasielärare innan studierna i juridik vid University of Texas Law School. Han avlade 1932 sin juristexamen. Han var rådgivare åt krigsministern under andra världskriget.

President Dwight D. Eisenhower utnämnde Anderson 1953 till USA:s marinminister. Han blev följande år vice försvarsminister. Han belönades 1955 med Frihetsmedaljen. Han tjänstgjorde sedan som USA:s finansminister 1957-1961.

Eisenhower var imponerad av Andersons politiska förmåga. Anderson var en av Eisenhowers favoriter för vicepresidentkandidat i 1956 års presidentval, ifall USA:s vicepresident Richard Nixon hade tackat ja till erbjudandet att bli försvarsminister. Nixon föredrog att stanna kvar som vicepresident.

Inför de republikanska primärvalen 1960 föreslog Eisenhower till Anderson att han skulle utmana Nixon, men Anderson ville inte bli presidentkandiat. När Nixon nominerades till presidentkandidat, ville Eisenhower att Anderson blir vicepresidentkandidat men Nixon valde Henry Cabot Lodge i stället.

Andersons karriär slutade i en skandal. Han led av alkoholism och hans bank Commercial Exchange Bank, som hade huvudkontor på Anguilla, hade en olaglig kontor i New York. Anderson erkände sig 1987 skyldig till brott mot banklagen och skattefiffel. Han förlorade i januari 1989 sin rätt att arbeta som advokat. Han avled i cancer.

Företrädare: George M. Humphrey

USA:s finansminister 1957–1961

Efterträdare: C. Douglas Dillon