Riksarkivet i Helsingfors
Från Rilpedia
Riksarkivet i Helsingfors är Finlands nationalarkiv och samtidigt central myndighet för arkivverket, den statliga arkivorganisationen bestående av Riksarkivet och sju landsarkiv, vilka lyder under undervisningsministeriet.
Innehåll |
Historia
Riksarkivets historia går tillbaka till 1816, då en arkivarietjänst inrättades i senaten. Tjänstens innehavare förestod senatens arkiv som även kallades "Finlands allmänna archiv" och öppnades för allmänheten 1859. 10 år senare fick arkivet benämningen Statsarkivet, men kvarstod som en organisationsenhet inom senatens ekonomidepartement fram till slutet av 1917, då det fick status av en självständig institution under kyrko- och undervisningsexpeditionen, senare undervisningsministeriet. Arkivet var inrymt i Senatsborgen fram till 1890, då det fick en egen byggnad, ritad av arkitekten Gustaf Nyström (senare tillbyggnader tillkom 1928 och 1973). Förtjänsten av senatsarkivets omvandling från ett myndighetsarkiv till Finlands nationalarkiv tillkommer statsarkivarierna Karl Bomansson och Reinhold Hausen. Genom lagen om offentliga arkiv 1939 fick Statsarkivet, vars namn samtidigt ändrades till Riksarkivet (finska Valtionarkisto; det finska namnet ändrades 1994 till Kansallisarkisto, dvs. Nationalarkivet), ställningen av ett centralt ämbetsverk med en regional organisation bestående av landsarkiven (det första inrättat 1927). Samtidigt utökades Riksarkivets befogenheter gentemot statliga och kommunala myndigheter. Riksarkivarie Kaarlo Blomstedt var den drivande kraften i denna utveckling. Riksarkivets och arkivverkets ställning har i det stora hela förblivit oförändrad sedan 1939. En ny arkivlag av 1981 gav dock Riksarkivet och arkivverket större befogenheter i övervakning av statliga och kommunala myndigheters arkivfunktion.
Från den 1 januari 2008 ingår också det finska krigsarkivet i Riksarkivet.
Organisation och uppgift
Riksarkivet och arkivverket leds av en generaldirektör som har titeln riksarkivarie. I egenskap av Finlands nationalarkiv tar Riksarkivet emot handlingar, som är avsedda att förvaras varaktigt och som är äldre än 40 år, från den statliga centralförvaltningen, dvs. ministerierna, centrala myndigheter och motsvarande statliga organ samt de högsta domstolarna. Även privata arkiv av betydande forskningsmässigt värde tas emot för förvaring. Alla republikens presidenters arkiv med undantag av Urho Kekkonens arkiv förvaras i Riksarkivet, liksom även andra betydande politikers och kulturpersonligheters arkiv. Riksarkivet har också tagit emot de centrala organens arkiv från flera riksomfattande organisationer.
De äldsta handlingarna i Riksarkivet är från medeltiden, men först från och med 1537 finns det omfångsrikare arkivbestånd som omspänner längre perioder.
Riksarkivets bibiliotek har karaktären av ett vetenskapligt specialbibliotek med arkivvetenskaplig och heraldisk litteratur som specialitet. Publiceringsverksamheten omfattar bland annat handböcker och källpubliktationer. Heraldiska nämnden verkar som sakkunnigorgan i heraldiska frågor. Riksarkivet bedriver även konservering och mikrofilmning av handlingar.
Arkivverket skall enligt lagen säkerställa att handlingar tillhörande det nationella kulturarvet bevaras och även är tillgängliga. Till medlen att åstadkomma detta hör styrning och övervakning av statliga och kommunala myndigheters arkivfunktion, omfattande bl.a. registrering och arkivering av handlingar samt förvaring och förtecknande av arkiv, liksom även tillhandahållande av handlingar. För detta ändamål utarbetar Riksarkivet föreskrifter och anvisningar för myndigheterna om hur de skall diarieföra och hantera sina handlingar och sköta sina arkiv, samt utför inspektioner av arkivfunktionen vid den centrala statsförvaltningen, deltar i utvecklingsprojekt och organiserar utbildning av arkivpersonal. Riksarkivet har också myndighet att bestämma vilka statliga och kommunala handlingar som skall bevaras för all framtid.
På regional och lokal nivå har landsarkiven, vart och ett i sitt distrikt, motsvarande övervaknings-, rådgivnings- och utbildningsuppgifter som Riksarkivet. Landsarkivuppgifterna i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla städer sköts av Riksarkivet.
Riksarkivarier
- K. A. Bomansson (1880-1883)
- Reinhold Hausen (1883-1916)
- Leo Harmaja (1917)
- J. W. Ruuth (1917-1926)
- Kaarlo Blomstedt (1926-1949)
- Yrjö Nurmio (1949-1967)
- Martti Kerkkonen (1967-1970)
- Tuomo Polvinen (1970-1974)
- Toivo J. Paloposki (1974-1987)
- Veikko Litzen (1987-1996)
- Kari Tarkiainen (1996-2003)
- Jussi Nuorteva (2003-)
Externa länkar
(svenska)
