Arkivvetenskap

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif

Arkivvetenskap är vetenskapen om arkiven i samhället, om tekniker för att förvara bestånd av dokument och överblicken över dem genom förteckningar och sökhjälpmedel samt om servicen till arkivens användare. Ämnet har karaktär av påbyggnadsämne till exempelvis historia och räknas ibland som en informationsvetenskap.

Ett grundläggande område i arkivvetenskapen är arkivteori, som behandlar principerna för ordnande, förtecknande och gallring. Internationellt sett finns flera skilda traditioner, men en gemensam grundval för arkivteorin sedan den historiska källkritiken slog i genom på 1800-talet är proveniensprincipen. Proveniens betyder ursprung, och principen innebär i praktiken att varje mindre arkiv eller samling i en arkivinstitution bevaras och förtecknas för sig, för att inte handlingarnas sammanhang skall gå förlorat. Om arkivet redan är ordnat efter något system bevarar man också denna ordning.

Andra viktiga arkivvetenskapliga delområden är paleografi, förvaltningshistoria och arkivrätt. Paleografi är läran om tolkning av äldre skrift, som har betydelse vid t. ex. editionsarbeten och vid service till arkivets användare. Förvaltningshistoria är till praktisk hjälp för att förstå ordningen i äldre myndighetsarkiv, men ämnet har också en kulturhistorisk sida. Vidgat till den mer allmänna frågan om arkivens historia och funktioner i samhället under olika epoker, har arkivvetenskapen på detta fält på senare tid berikats genom kulturvetenskapliga studier av arkivens medskapande roll för kollektiv identitet och kulturellt minne. Arkivrätt gäller alla rättsliga bestämmelser som kan ha med arkiv att göra: lagar om offentlighet och sekretess, eventuella arkivlagar och upphovsrättsbestämmelser vid önskan om publicering av arkivmaterial.

Traditionellt rymmer den tekniska sidan av ämnet frågor om t. ex. förvaringsmetoder, arkivmaterialets beständighet och konserveringsåtgärder. Sedan 1990-talet har informationsteknikens betydelse för arkiven alltmer kommit i fokus för arkivvetenskapen. Det gäller dels vilka krav som från arkivsynpunkt måste ställas på datasystemen för att elektroniska dokument skall kunna arkiveras som andra dokument, dels hur informationsteknik kan användas för göra arkivens material mera tillgängligt. Exempel på det senare är nationella arkivdatabasen (NAD) och möjligheten för släktforskare att ta del av kyrkböckernätet. Ett relativt nytt delområde är arkivpedagogik, som behandlar skolundervisning på arkiv, anordnandet av utställningar, "arkivens dag" och liknande utåtriktade aktiviteter.

I vissa fall skiljer man mellan ämnena dokumenthantering ("records management"), som gäller hanteringen av aktuella handlingar i företag och förvaltning, och arkivvetenskap, som gäller hanteringen av handlingar som sparats av historiska skäl.

I Sverige har arkivvetenskap som studieämne funnits sedan 1973 vid Stockholms universitet. Numera ges ämnet också vid bl. a. Uppsala universitet, Mittuniversitetet och Karlstads universitet. Det har sitt ursprung i en planerad yrkesutbildning för arkivarier förlagd till Riksarkivet som föreslogs i en statlig utredning första gången år 1969. En svensk tidskrift som sedan 1953 publicerar arkivvetenskapliga uppsatser är Arkiv, samhälle och forskning.

I Frankrike inrättades en arkivvetenskaplig skola, École des chartes, 1821 och i Tyskland organiserades omkring 1900 en liknande statlig utbildning vid universitetet i Marburg.

Den äldsta kända litteraturen om arkivlära är två skrifter av Jacob von Rammingen tryckta 1571, som visserligen inte är vetenskap i vår mening, eftersom de anknyter till den tidens samhällsteorier. Rammingen klargör i sina båda skrifter att arkivläran redan hade existerat länge år 1571, varför tryckåret inte är någon bra datering av själva ämnets uppkomst. Arkivutbildningen bedrevs länge i form av "kabbalistiska", hemliga läror: den förblev alltså i det längsta muntlig och läroböckerna otryckta. Åtminstone den ena av Rammingens båda böcker skrevs sannolikt över trettio år innan den trycktes, och cirkulerade sedan i manuskriptform inom invigda kretsar.

Källor

  • Den äldsta arkivläran – Jacob von Rammingens båda läroböcker i registratur- och arkivskötsel från 1571
  • en monografi om arkiv från 1632 av Baldassare Bonifacio / översatta av J.B.L.D. Strömberg. Libris 10740451
  • Se även artikel om Rammingen i tidskriften Arkiv Samhälle och Forskning (2008:2).
Personliga verktyg
På andra språk