Repslageri
Från Rilpedia
Repslageri är en verksamhet som slår rep, linor eller trossar samt annat förtöjningsgods.
När människan började tillverka linor och rep är inte känt, linor har alltid behövts till jakt och fiske eller till båtars handhavande. I en Egyptisk gravkammare från 2600 f Kristus finns en avbildning av hur det kan ha gått till vid repslagning. Vilket material som har använts är föga känt, det kan ha varit hår från djur eller någon gräsart eller bast. Senare är det känt från vikingatida lämningar att de har nyttjat bastrep och även, i senare fynd, hud från valross. Lämningar funna i Gokstadsskeppet är av spunnet hår av nötboskap. I den äldre Gotlandslagen från år 1428 är repslagare känt som yrke, 1656 är yrket ett stadsfäst skrå. Från medeltid fram till halva delen av 1800 talet gick reptillverkning till på ungefär samma vis med få förändringar förutom en maskin från år 1664.
De material som i huvudsak har kommit till användning vid repslagning har varit olika sorters hampa eller lin. Repslageriet var indelat i två yrkesgrupper repslagare som slår rep och tross och sejlare för linor eller klenare gods. Indelningen var av efter vilken riktning materialet slås. Repslagare slår kabelgarn åt höger med höger hand medan sejlare slår linor med vänster hand åt vänster, helst en vänsterhänt person. Under 1700 och 1800 talet kom det till flera maskiner för häckling och garnspinneri.
Först 1866 kom de första automatiska spinnmaskiner men det dröjde fram mot sekelskiftet till de automatiska maskinerna slog igenom på repslagarbanorna. Den äldre delen av örlogsvarvet i Karlskrona har en 300 meter lång repslagarbana, norra Europas längsta byggnadsverk i trä. En av de sista kommersiella repslagerier var vid repslagarmuseet i Älvängen.
Källa
Nordisk familjebok. http://runeberg.org/nfcb/0745.html
Se även
- Beklädnadsväxter http://runeberg.org/nfbb/0657.html