Grigorij Rasputin
Från Rilpedia
- Uppslagsordet Rasputin leder hit. För låten med samma namn, se Rasputin (låt).
Grigorij Jefimovitj Rasputin (ryska: Григо́рий Ефи́мович Распу́тин), född 22 januari 1869[1] i byn Pokrovskoje vid floden Tura i Tiumen i Sibirien i Ryssland, död 30 december 1916[1] vid floden Neva nära Sankt Petersburg, var en rysk mystiker, predikant och helbrägdagörare, en av Rysslands mest mytomspunna personer; icke läs- och skrivkunnig son till en bonde. Han hade flera barn, däribland Maria Rasputin.
Redan i ungdomsåren sades det att han var i besittning av övernaturliga krafter. Han lämnade sin fru och barn och började resa omkring i Ryssland för att bota sjuka. 1905 anlände han till Sankt Petersburg, där han inom kort gjorde sig ett namn bland stadens societet och blev på så sätt introducerad för tsarfamiljen, tsar Nikolaj II och tsaritsan Alexandra av Hessen.
Genom att intala tsaritsan Alexandra att han kunde bota sonen Alexej från dennes blödarsjuka genom hypnos skaffade han sig stort inflytande över det romanovska hovet. Det uppstod även rykten att han hade en kärleksaffär med tsaritsan, och hemliga polisen lät övervaka honom. När Ryssland led nederlag under första världskriget sades det att han hypnotiserat tsaren och tsaritsan för att själv kunna styra landet.
Rasputin mördades av en grupp ryska aristokrater 1916, under ledning av adelsmannen furst Felix Jusupov. Traditionellt har det beskrivits att det var väldigt svårt att döda Rasputin, som först blev bjuden på kakor, där en av ingredienserna var cyanid. Han åt dem först inte, men efter ett tag blev han uttråkad och började äta. Han verkade vara död men när furst Jusupov undersökte honom rörde sig ett av hans ögon. Rasputin tog ett stryptag och försökte döda honom, men blev då skjuten av furst Jusupov. Nu föreföll Rasputin död, men efter en stund reste han sig igen. Då sköt de honom i ryggen och huvudet och kastade honom i floden. Efter en tid togs han upp död, men hans lungor var vattenfyllda och detta tyder på att han fortfarande levde då han tippades i floden. De bisarra detaljerna kring hans död har bidragit till hans legend. Hur mycket som är sant och inte är omstritt.
Innehåll |
Rasputin i populärkulturen
Rasputin har förekommit i olika sånger. Mest känd är låten Rasputin med Boney M från 1978 men han dyker även upp i en gammal norrländsk visa som heter Sista brevet från Liikavaara-Frans. Den amerikanska musikgruppen Rasputina med Melora Creager är uppkallad och inspirerad av Rasputin. Det finska folkmetal-bandet Turisas har gjort en cover på Boney M's Rasputin. Det gjorde också det amerikanska folkrockbandet Boiled in Lead. Den kritiker-rosade gruppen Mastodon har på sin senaste platta Rasputin med i låten The Czar.
Rasputin har porträtterats i flera filmer. Redan 1917 gjordes en film med titeln Rasputin, the Black Monk. Senare har han porträtterats bland annat av Lionel Barrymore i Rasputin and the Empress (1932), av Christopher Lee i Rasputin: The Mad Monk (1966) och av Alan Rickman i Rasputin (1996).
Rasputin är en av de mest framträdande fienderna till Hellboy i den amerikanska serietidningen med samma namn. Se Grigori Rasputin (Hellboy). I Hugo Pratts serie Corto Maltese har han också en framträdande roll.
Rasputin helar
En av Rasputins mest kända helningsmetoder var att ta den sjuka personen till ett bad-hus/vatten och ha samlag med dem, hans ordspråk var "Blomman växer av vatten och det gör jag med" Tolkningen av ordspråket är många men på tanke på Rasputins helningsmetod så kan man lättare analysera vad han menar.
Noter
- ↑ 1,0 1,1 Datum enligt modern tideräkning; motsvarande datum enligt gammal rysk tideräkning blir 10 januari 1869 resp. 16 december 1916.
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Grigorij Rasputin
b.jpg){kind=link}