Från Rilpedia

Tintinalbum
1	Tintin i Sovjet
2	Tintin i Kongo
3	Tintin i Amerika
4	Faraos cigarrer
5	Blå Lotus
6	Det sönderslagna örat
7	Den svarta ön
8	Kung Ottokars spira
9	Krabban med guldklorna
10	Den mystiska stjärnan
11	Enhörningens hemlighet
12	Rackham den Rödes skatt
13	De sju kristallkulorna
14	Solens tempel
15	Det svarta guldet
16	Månen tur och retur (del 1)
17	Månen tur och retur (del 2)
18	Det hemliga vapnet
19	Koks i lasten
20	Tintin i Tibet
21	Castafiores juveler
22	Plan 714 till Sydney
23	Tintin hos gerillan
24	Tintin och alfabetskonsten
*	Tintin och hajsjön

Rackham den Rödes skatt (fr. Le trésor de Rackham le Rouge) är det tolfte i en serie klassiska seriealbum, skrivna och illustrerade av den belgiske serietecknaren Hergé, vars huvudperson är den unge reportern Tintin.

Albumet publicerades först på franska 19 februari-23 september 1943 i tidningsform, och 1944 i albumform. 1962 publicerades den på svenska för första gången.

I albumet dyker professor Kalkyl upp för första gången. Den akademiska titeln professor används inte i den svenska utgåvan och inte heller verkar Kalkyl ha anknytning till något lärosäte.

Handling

Fartygskocken Bill går in på krogen Ankaret nere i hamnen. Han träffar en kompis och berättar att han ska gå ombord om några dagar på Sirius med Tintin och kapten Haddock. I förtroende berättar han att expeditionen ska leta efter en skatt från 1600-talet. Vid ett annat bord sitter en journalist och dagen efter finns hela historien att läsa i tidningen. Till Tintins lägenhet kommer det massor av människor som påstår sig vara ättlingar till Rackham den Röde och som kräver sin andel av skatten. Kapten Haddock dyker dock upp och skrämmer bort dem alla.

En stund senare ringer det åter på dörren. Utanför står en liten bortkommen äldre man. Han presenterar sig som Karl Kalkyl. Denne är ganska så lomhörd och han hör inte hur Tintin säger nej till hans erbjudande om en liten miniubåt som han har byggt. Tintin, Haddock och Dupondtarna följer med Kalkyl till hans lägenhet där han har en prototyp till sin ubåt, en farkost för en person byggd att se ut som en haj. Tyvärr går prototypen sönder på en gång. Tintin förklarar att de inte är intresserade och Kalkyl lovar att en ny ubåt ska vara klar om åtta dagar.

Några dagar senare är de nästan klara för avfärd. Men Haddock mår dåligt och känner inte för att fara. När de står och pratar får han ett brev från sin doktor som starkt avråder från alla alkoholhaltiga drycker. När Kalkyl dyker upp igen och berättar att ubåten är färdig förklarar Haddock att det inte är intresserade. Den lomhörde Kalkyl missuppfattar och svarar att han ska hämta maskinen på en gång. Inte förrän Haddock på en vägg skriver "Eran apparat intresserar oss _inte_" går budskapet fram.

Till slut reser de iväg med Dupondtarna som besättningsmän. Den skumme antikvitetshandlaren Maxim Vogel är på flykt från polisen och har setts nere i hamnen och Dupondtarna har fått som uppgift att skydda Tintin och Haddock.

Kocken är förbannad över att Tintins hund Milou stjäl mat från köket - först en burk med skorpor och nu en hel kyckling. Samma kväll upptäcker Haddock att någon har bytt ut lådorna med whisky i lastrummet mot stålplåtar. Det verkar inte finnas en enda flaska med whisky på hela fartyget. Men följande dag får de se hur Milou raglar omkring och han stinker sprit. Vid en av livbåtarna ligger en krossad whiskyflaska. När Haddock lättar på surrningen får de se att där ligger Karl Kalkyl och sover med en burk skorpor bredvid sig. Haddock blir förstås upprörd över fripassageraren och får Kalkyl att erkänna att han natten innan avfärden bytte ut whiskyn i lådorna mot hans miniubåt.

Några dagar senare befinner de sig på den position som riddar Haddoque angav i sin dagbok men utan att se någon ö. Allt verkar ha varit förgäves tills Tintin inser att positionen nog bör räknas från Parismeridianen, inte från Londonmeridianen. Och mycket riktigt, på den nya positionen ligger det en ö där de går iland.

Hela gänget ger sig in i djungeln där de först hittar dödskallar och sedan en staty i trä som verkar föreställa riddaren Haddoque. I närheten får de höra talande papegojor som kan säga fraser som "Anfäkta och regera", "Sötvattenspirater" och "Enögda kannibal". Det verkar som om papegojorna i generationer har fört vidare riddarens mest mustiga uttryck.

De gräver upp statyn och tar med sig den till fartyget. Kalkyl har monterat ihop sin ubåt och Tintin ger sig iväg under havsytan med Milou. Men ubåtens propeller trasslar in sig i tången. Det blir dramatiskt, luften börjar ta slut innan Haddock med hjälp av ett ankare lyckas slita loss ubåten. Nästa gång Tintin ger sig ut hittar han Enhörningen och tar på sig dykardräkt. Därnere på botten ligger den gamla fregatten och Tintin tar med sig ett guldkors upp till ytan. Haddock blir strålande glad och tar på sig dykardräkten efter Tintin. Resten av dagen tar kapten Haddock upp 250-årig Jamaica-rom, "En njutning... en ren njutning". Tyvärr hittar de inte så mycket mer förutom en litet skrin som innehåller gamla pergamentbitar, uppblötta av vattnet.

De följande veckorna söker de igenom hela vraket utan att hitta något av värde. Men Kalkyl lägger märke till ett kors högst upp på ön. Tintin inser att det måste vara det "Örnens kors" som de tre pergamentbitarna hänvisade till. De går iland och börjar gräva vid korset men efter flera timmar har de inte hittat något. Till slut inser Tintin att det är ett blindspår - varför skulle riddar Haddoque ha grävt ned skatten istället för att ha tagit den med sig?

I ytterligare två veckor stannar de kvar och tar upp vad de kan från vraket. Kalkyl sitter böjd över de blöta pergamentbitarna från skattkistan. Till slut ger de upp och återvänder hem.

Några dagar efter hemkomsten kommer Kalkyl på besök till Tintin. Han har lyckats pussla ihop bitarna till ett begripligt meddelande. För sina tjänster för Frankrike fick riddar Francois av Hadoque slottet Moulinsart av kung Ludvig XIV. Haddock blir stormförtjust men så tar han fram tidningen där det står att slottet Moulinsart ska säljas på exekutiv auktion. Haddock har förstås inga pengar men då kan Kalkyl glädja honom. Regeringen har köpt patentet till miniubåten och betalat bra och som en gentjänst vill Kalkyl köpa slottet.

En tid senare är Tintin och Haddock ute och tittar på slottet, det slott där bröderna Vogel höll honom fången. Nere i källaren bland antikviteterna går de förbi en staty av evangelisten Johannes. Tintin minns plötsligt att Johannes brukar kallas Örnen från Pathmos. Örnens kors är det kors statyn har i handen och vid dess fot finns en jordglob. När Tintin trycker på globen - på den punkt där de letade efter skatten - öppnas globen och därinne finns Rackham den Rödes skatt - guld och juveler.

Med hjälp av skatten kan Haddock öppna en sjöhistorisk utställning på slottet med de föremål de plockade upp från ytan.

Tintins Persongalleri

Professor Karl Kalkyl gör sin entré i detta album. Förebild: professor Auguste Piccard och hans dykarklocka. Franskt namn: Tryphon Tournesol, förnamnet är taget från en möbelsnickare i Hergés bekantsskapskrets och efternamnet betyder solros.

Övrigt

• Trålaren Sirius är ritad efter en förebild i hamnen i Oostende.
• Trästatyn Tintin och Kapten Haddock hittar på ön ritade Hergé efter en mindre förebild från Kamerun han sett på museum.
• Den första bildrutan på sida 25 där Haddock barfota går iland medan Tintin och Dupondtarna drar upp båten var en av två bilder som Hergé var särskilt stolt över (den andra bilden finns i Krabban med guldklorna).
• En annan bildruta att lägga märke till är den längst ned till vänster på sida 32 där färgläggningen har varit anmärkningsvärd slarvig.
• Anmärkningsvärt är att Enhörningens vrak är i så gott skick, efter alla år på havsbotten. Om det finns skeppsmask hade det inte varit någonting kvar av fartygets träskrov. Om man bortser från skeppsmasken borde fartyget varit överväxt med koraller eller andra djur och alger som finns i de aktuella farvattnen.
• Föga troligt är att papegojor kan ärva inlärda ord i flera generationer. Men det tillför ju äventyret ett visst mått av humor.