Rörelsesjuka

Från Rilpedia

Hoppa till: navigering, sök
Wikipedia_letter_w.pngTexten från svenska WikipediaWikipedialogo_12pt.gif
rpsv.header.diskuteraikon2.gif
icon_anmal.gif
rp-wp-sv.gif

Rörelsesjuka, även kallad sjösjuka, åksjuka eller rymdsjuka, är illamående som anses uppstå då kroppen reagerar på att hjärnan får information från synsinnet respektive balansorganet som inte överensstämmer med varandra ("den sensoriska konflikthypotesen"), eller när sinnena ger för mycket information ("sensorisk överbelastning"), vilket exempelvis kan ske när barn snurrar varandra fort i en snurrfåtölj.

Innehåll

Orsaker

Rörelsesjuka orsakas, som namnet antyder, av rörelser. Sjukdomstillståndet uppkommer sällan av rörelser med högre frekvens än 0,5 Hz; människan är allra mest känslig vid ca 0,2 till 0,3 Hz, det vill säga en full vågrörelseperiod på tre till fem sekunder. Dessa frekvenser motsvarar därmed böljande rörelser, så som vid grov sjö. Vid bilkörning bidrar rondeller, långa sättningar och vägojämnheter till att framkalla denna typ av lågfrekventa helkroppsvibrationer i olika riktningar (vertikalt, i sidled, i färdriktningen, samt rotationer).

Alla, som har fullt fungerande balansorgan, kan få rörelsesjuka. Känsligheten påverkas av en rad faktorer, såsom hunger, mat, törst, dryck, alkohol, rök och andra lukter, trötthet, syn (viktigt att se horisonten, vilket tyvärr är omöjligt i vanliga ambulansbilar), ålder (barn är känsligare än vuxna) samt kön (kvinnor är känsligare än män). Astronauter drabbas med få undantag av rörelsesjuka, till följd av corioliseffekten. Corioliseffekten kan leda till svår disorientation hos piloter. Tågresor ger sällan upphov till rörelsesjuka. Ett undantag är X 2000-tåget, med dess aktivt lutande vagnar. Vissa avstår att åka detta tåg, då de lätt blir åksjuka av det. Vid körning i hög fart på gamla krokiga spår kan sidkrafterna bli obehagligt höga. Idén med lutande tåg, är att minska de obehagliga sidkrafterna. Detta sker dock till priset av att man ökar vissa lågfrekventa (långsamma, böljande) rörelser. Dessa rörelser ligger ofta mellan 0,1 och 0,5 Hz, det vill säga i det intervall människan lätt blir åksjuk, vilket är en helt annan typ av obehag än vid exponering för snabbt växlande sidkrafter. Läs även om gångegenskaper (tåg).

Symptom

Rörelsesjuka kan medföra trötthet och nedsatt prestationsförmåga. Symptomen omfattar ökad salivavsöndring, svettningar, nedstämdhet, apati, blekhet, illamående, yrsel och, i svåra fall, kräkning.

Rörelsesjuka kan förebyggas genom att:

  • vara utvilad före resan.
  • undvika fet mat och alkoholdrycker före resan.
  • ta åksjukemedel vid medveten känslighet. Exempel är skopolamin (Hysco) och prometazin (Lergigan).

Under resan kan man:

  • försöka fästa blicken långt fram på vägen eller mot horisonten.
  • sitta långt fram i fordonet/farkosten; ju närmare den styrande (fram-)axeln man sitter, desto mindre lågfrekventa girrörelser utsätts man för.
  • helst sitta på vänster sida (i länder med högertrafik; på höger sida i länder med vänstertrafik) om vägen är kurvig; ju närmare vägkanten man färdas, desto större amplitud utsätts man för från vägens tvärfallsförändringar.
  • luta huvudet inåt i kurvor, så minskas påverkan på örats balansorgan.
  • undvika läsning.
  • hålla omgivningen sval
  • i båt; försöka sitta mitt i båten, där gungar det mindre.
  • gå ut på däck och sitta i friska luften, där man dessutom kan se horisonten.
  • äta och dricka lite då och då under resan. Undvika alkohol.

Om resan tar flera dygn, anpassar sig sinnena efter hand till rörelserna. Då minskar känsligheten för rörelsesjuka. Till sjöss kallas detta att man får "sjöben". Om man anpassat sig väl, kan det kännas som om marken gungar, när man går i land, och de första stegen kan bli som om man vore berusad.

Vid svår rörelsesjuka kan reaktionerna sitta i under flera dygn.

Källor

Se även

Externa länkar

Hämtad från "https://sv.rilpedia.org/wiki/R%C3%B6relsesjuka"
Personliga verktyg