Från Rilpedia

Det finns ett starkt samband mellan penningpolitiken och valutapolitiken. Sambandet dem emellan bestäms av det så kallade ränteparitetsvillkoret.

Ränteparitetsvillkoret förklarat i formel

R = Rw + ((Ee − E) / E) + p

• R = svensk ränta
• Rw = utländsk ränta
• E = dagens växelkurs uttryck i antal kronor per enhet utländsk valuta
• Ee = förväntade växelkursen vid investeringens slut (t.ex om man placerar i ett års löptid så står E för den förväntade växelkursen vid periodens slut.)
• P = Är en riskpremie som kan vara både positiv och negativ.

Ränteparitetsvillkoret förklarat i ord

Ränteparitetsvillkoret säger att den avkastning en placerare kan få av att sätta in i sina pengar i en bank i Sverige måsta vara ungefär lika stor som den avkastning samma placerare kan få genom att sätta in pengarna i en bank i utlandet (förutsatt att de två bankerna är jämförbara vad gäller; tillgänglighet, konkursrisk, mm.).

Avkastningen man får genom att sätta in pengar i utlandet beror dels på den utländska räntan, dels på den växelkursförändring som äger rum medan pengarna är placerade i utlandet.

• Om kronan deprecieras kommer E att öka: vilket betyder att det behövs fler kronor för att köpa en enhet av den utländska valutan.
• Om kronan apprecieras kommer E att sjunka, det behövs då färre kronor för att köpa den utländska valutan.
• Om kronan förväntas falla är (Ee–E) ett positivt tal och det motsatta ett negativt tal om kronan förväntas stiga.

Ekvationen säger alltså att om kronan förväntas falla med 2% (det vill säga Ee-E/E) är 2% , måste den svenska räntan (R) vara 2% högre än den utländska räntan, R*, om placerare ska vilja placera sina pengar i Sverige snarare än utlandet.