Från Rilpedia

Ett ämne sägs självantända när det börjar brinna utan att ha utsatts för yttre uppvärmning eller kommit i kontakt med öppen låga eller gnista. Ämnen som är kända för att lätt självantända är till exempel linolja på trasor eller penslar samt om man blandar stora mängder tvåkomponentlim i ett litet kärl.

Linolja, tungolja med flera oxiderande (syreupptagande) oljor utvecklar värme under oxidationsprocessen. I de fall värmen inte avleds tillräckligt kan självantändning uppstå i porösa material med stor fiberyta, till exempel textilier och sågspån. I de fall självantändning av exempelvis linolja uppstått har det oftast berott på okunskap eller slarv med indränkta trasor ihopklämda i byxfickor eller olja som spillts ned mellan golvplankor och hamnat i trossbottnar med spån eller damm. Man har även sett en linoljeindränkt trasa liggande öppet på en bänk vara på väg att antändas efter cirka en timme.

Pyrofora ämnen

Pyrofora ämnen är ämnen som kan självantända i luft och även ofta i kontakt med vatten. Exempel på pyrofora ämnen är järn(II)-sulfid, hydrazin och alkalimetallerna. Pyrofora ämnen kan hanteras i argon och ofta, men inte alltid, i kväve.

Uran och flera av våra vanliga metaller är pyrofora om de blir tillräckligt finfördelade. Denna princip används i bland annat tändare och jukkastickor.