Från Rilpedia

Provinsialständer (provinsständer), en efter ståndsgrundsatsen ordnad representation för ett

landskap eller en provins.

Provinsialständer fanns i Preussen (provinzialstände) från 1823, men 1875-88 ersattes de, utom i Posen, av provinsiallantdagar. Efter det preussiska mönstret ordnades i Danmark genom förordningen av 15 maj 1834 rådgivande provindsialstænder. Fyra ständerförsamlingar infördes: en för östiften, Färöarna och Island som sammanträdde i Roskilde, en för Nørrejylland i Viborg, en för Sønderjylland med Ærø och Femern i Slesvig och en för Holsten i Itzehoe. Den 8 mars 1843 tillkom ytterligare en för Island under namn av allting. De utgjordes av medlemmar, utsedda dels av kungen, dels av och ibland olika klasser av jordägare i landet och sammanträdde vartannat år. Genom införandet av 1849 års grundlag skulle de ha försvunnit, men till följd av upproret i Slesvig och Holsten 1848 fick dessa länder behålla sina provinsialständer, nu med beslutande makt. Efter införlivandet med Preussen gällde i dem den preussiska provinsförvaltningen.

Provinsständer (provinciale staten) är den hävdvunna, alltsedan ståndsindelningens upphävande, oegentliga benämningen på de nederländska provinsernas representation.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).