Från Rilpedia

Posen, historisk preussisk provins som begränsades i öster av ryska Polen, i norr, väster och söder av de preussiska provinserna Västpreussen, Brandenburg och Schlesien. 28 992 km². Provinsialregeringens säte var staden Posen.

Posen var i äldre tid en del av konungariket Polen. Vid dettas första delning (1772) kom det s.k. Netzedistriktet och 1793 den södra delen (som därefter kallades Sydpreussen) till Preussen. Åren 1807-1815 tillhörde Posen hertigdömet Warschau.

Befolkningen utgjorde 1910 2 099 831 personer, varav med avseende på religionen 31% lutheraner, 67% katoliker och 1,26% judar och med avseende på språket 38,1% tyskar och nära 61% polacker, vilka var (och är) katoliker (bosatta i övre Warthedalen), varför Posen bland Preussens provinser näst Rhenprovinsen hade den relativt största katolska befolkningen, och hade även större polsk befolkning än någon annan provins. Den polska nationalitetens allt tydligare framträdande föranledde Preussens regering och lantdag till en märklig åtgärd, som hade till syfte att hävda den tyska nationalitetens ställning. Genom en lag av 28 april 1886 upprättades en s.k. kolonisationskommission, till vars förfogande ställdes stora ekonomiska resurser för inköp av polsk jordegendom, som sedan i mindre lotter på förmånliga villkor skulle säljas eller utarrenderas till tyska bönder och arbetare. Denna kommission, som hade sitt säte i staden Bromberg, då dess verksamhet omfattade även Västpreussen, upplöstes 1909.

Posen tillhörde från 1918 till största delen Polen, där det bildade vojvodskapet Poznań med 26 603 km². Den del, som förblev tysk, förenades med resten av Västpreussen till provinsen Grenzmark Posen-Westpreussen.

Denna artikel är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926 ^(Not).