Från Rilpedia

Produkter med dubbla användningsområden är produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för både civila och militära ändamål, samt alla varor som kan användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra kärnladdningar. Denna definition framgår av Europeiska unionens råds förordning (EG) nr 1334/2000.^[1]

De har hittills i Sverige fram till 1 januari 2001 kallats strategiska produkter.

Produkter med dubbla användningsområden bör enligt förordningen omfattas av en effektiv kontroll vid export från gemenskapen. Ansvaret för att fatta beslut om ansökningar om exporttillstånd ligger hos de nationella myndigheterna. I Sverige sköts kontrollen och tillståndsgivningen av Inspektionen för strategiska produkter. I viktigare fall kan regeringen ha ansvar för att lämna tillstånd.

I en bilaga som gäller från den 1 januari 2009 har en mängd produkter som omfattas av definitionen upptagits under följande kategorier.^[2]

• Kategori 0 Kärnmaterial, anläggningar och utrustning
• Kategori 1 Vissa material, kemikalier, ”mikroorganismer” och ”gifter”
• Kategori 2 Materialbearbetning
• Kategori 3 Elektronik
• Kategori 4 Datorer
• Kategori 5 Telekommunikation och ”informationssäkerhet”
• Kategori 6 Sensorer och lasrar
• Kategori 7 Navigation och avionik
• Kategori 8 Marint
• Kategori 9 Rymd och framdrivning

Exportkontrollen omfattar kryptoprodukter med en nyckellängd över 56 bitar för symmetriska nycklar och 512 bitar för asymmetriska nycklar. Kontrollen av massmarknadsprodukter har minskat, det vill säga sådana produkter som säljs direkt till konsumenter och som installeras av dem själva. Sådana produkter kan säljas utan tillstånd oavsett nyckellängd. Tillstånd behövs inte för export av kryptoprodukter för personligt bruk.

Inom Europeiska gemenskapen är de flesta krypteringsprodukter fria och kräver inget utförseltillstånd. Amerikas Förenta Stater, Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge och Schweiz omfattas av gemenskapens generella exporttillstånd. Detta innebär att samma krypteringsprodukter som är fria inom EU kan exporteras till dessa länder utan att det behövs någon ansökan om exporttillstånd hos ISP. Till övriga världen kan exporttillstånd behövas. Undantaget från exportkontroll är krypteringsprodukter som medföljer användaren för dennes personliga bruk.^[3]

I lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd har Sverige implementerat och kompletterat rådets förordning (EG) nr 1334/2000. I förordningen förstås med

• naturligt uran: uran som innehåller den blandning av isotoper som förekommer i naturen,
• utarmat uran: uran där halten av isotopen uran 235 är lägre än i naturligt uran,
• anrikat uran: uran där halten av isotopen uran 235 är högre än i naturligt uran.

Den som bryter mot lagen kan dömas till böter eller fängelse i högst sex månader. Produkter kan också förklaras förverkade.^{[4] [5]}

Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.

För export gäller också ISPs föreskrifter TFS 2004:35 och TFS 2004:36 om kemiska prekursorer.^{[6] [7]}

Fotnoter

1. ↑ Artikel 2 RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export av produkter och teknik med dubbla användningsområden http://www.isp.se/documents/public/se/pdf/lagar/1334_2000.pdf
2. ↑ Bilaga som gäller från den 1 januari 2009 http://www.isp.se/documents/public/se/pdf/lagar/EG-L325-1167-2008sv.pdf
3. ↑ Inspektionen för strategiska produkter http://www.isp.se/sa/node.asp?node=522
4. ↑ http://www.isp.se/documents/public/se/pdf/lagar/00_1064.pdf
5. ↑ http://www.isp.se/documents/public/se/pdf/lagar/00_1217.pdf
6. ↑ TFS 2004:35 http://www.isp.se/documents/public/se/pdf/lagar/2000_24.pdf
7. ↑ TFS 2004:36 Om kemiska prekursorer http://www.isp.se/documents/public/se/pdf/lagar/2000_26.pdf