Postbanken
Från Rilpedia
Postbanken var en statlig bankverksamhet vilken drevs som en del av det svenska Postverket fram till 1974. Verksamheten startades under namnet Postsparbanken enligt en regeringsförordning 1884[1], 1912 blev man ett självständigt ämbetsverk och 1920 infogades verksamheten som en del av Postverket.
Postsparbanken drevs som en sparkasseverksamhet organiserad via postkontoren, sanktionerad av statliga särregler, och efterhand ökade trycket att omvandla verksamheten till en reguljär bankverksamhet. Namnet ändrades till Postbanken 1960 och genom en sammanslagning med Sveriges Kreditbank blev man en del av den nya affärsbanken Post- och Kreditbanken, 1974.
Innehåll |
Historia
Postsparbankens verksamhet inleddes 1884, i enlighet med den av Kungl. Maj:t per den 22 juni 1883[2] utfärdade "förordning angående en Postsparbank för riket", och som underlag hade man ett yttrande och förslag av Wilhelm Roos, Postverkets generaldirektör. Banken skulle vända sig till avsedd för småsparare för att ej konkurrera med sedan tidigare existerande Sparbanker. Det första året samlade man 79 500 sparare, var och en försedd med så kallad motbok, där frimärksliknande kvitton i olika valörer klistrades in vid insättning, som likt uttagen gjordes på postkontoren. Den första postsparbanksboken utfärdades för Anna Maria Roos, dotter till generaldirektören.
Man startade genom åren spargrupper av skilda slag. Redan 1928 infördes ett skolsparande och tio år senare kunde man träffa ett 3-årigt sparavtal, där man efter ett års sparande erhöll en form av livförsäkring. Ungdomens lönsparande startades 1949 och 1962 lanserades det som kallades allmänna lönsparandet. Postsparbanken var ett självständigt ämbetsverk från 1912, men omvandlades 1920 till den femte byrån i Postverket och namnet varade till 1960 då det ändrades till Postbanken.
Källor
- ↑ Svenska Bankföreningen: Postsparbanken
- ↑ Postsparbanken 1884 - 1974
