Från Rilpedia

Populares ("Folkens gynnare", singular popularis), ibland Folkpartiet, var aristokratiska ledare under sena Romerska republiken som tenderade att använda sig av de romerska folkförsamlingarna för att vinna politisk makt i romerska senaten. De var motståndare till de konservativa optimaterna.

Popularerna ville stärka plebejernas politiska makt, dela patriciernas rikedomar bland folket, värna de fattiga genom att låta bröd vara gratis, och de var motståndare till utbrett slaveri eftersom detta tog arbetstillfällen från de fattiga medborgarna. Deras huvudsyfte, vilket framgår av namnet, var att republiken skulle styras av folket, varmed populares hade stort stöd bland folket i Rom och motståndare i senaten.

Några politiska åtgärder som populares förordade var att utöka medborgarskapet. De nådde störst makt under Julius Caesar, som var dess mest kraftfulle ledare. Under andra triumviratet, från och med 43 f.Kr., gick populares syften förlorade i det politiska maktspelet.

Bortsett från Julius Caesar fanns bland de mer bemärkta medlemmarna bröderna Gracchi, Gaius Marius, Publius Clodius Pulcher, och, under första triumviratet, Marcus Licinius Crassus och Pompeius. Med tiden blev Pompejus emellertid allt mer konservativt lagd.

Källor

Artikeln är, helt eller delvis, en översättning från en annan språkversion av Wikipedia.